- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
6

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jag skulle tacka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och stolpat, det skrev jag ut. Annat lät jag stå.
Ytterligare annat kom till.

Högsommaren blev höst och då kom brev från min
syster Kaj Fölster i Tyskland till släkten och mig. En
bomb skulle brisera i familjen, stod det i kusinbrevet.
Nu skulle hennes bok komma. Tonen var euforisk. Till
mig skrev hon att det rörde sig om kvinnopolitisk
nödvändighet. Överens var jag inte men för henne var det
nog bra att hon skrev även om jag stod främmande för
såväl repliker och gester som stämningar. Dock, hur
som haver tog därmed den från början så glattstrukna
intellektuella myrdalska idealfamiljen från trettiotal och
fyrtiotal slutgiltigt formen av ett dystert norénskt spel.
Det hjälpte till att vädra ut.

Annat fanns som borde redas ut inför avslutningen.
Några historier kan vändas som man vänder en sliten
kappa.

Och hur var det egentligen den blåsiga regnnatten i
Frolandsheiene västerut i Telemark när Alex
drunknade. Drunknade han i Urdvannet eller dränkte han sig
där av oförnuft? Det är nog för Myrdal en lämpligt
avslutande halslösningsgåta på stigen bortom
sextiofemårsstrecket.

Då detta inte längre är ett brev till vänner och
släktingar kan man fråga för vem jag skriver. För vännerna?
Vilka då? Knappast heller är det för barnen. Av skäl jag
redogör för längre fram tror jag inte att ord går fram
mellan generationerna inom samma familj. Svaret blir
enkelt. Läsaren. Den läsare som funnits bakom mig alla
dessa år; den som åter lutar sig fram över min axel och
ser orden ta form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free