Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snurrade.) Roger Guibert arbetade på L’Humanité då.
Madeleine på CGT. Vi hade redan känt varandra
länge. Vi hade vår efterkrigsungdom gemensam. Vi
hade varit arbetskamrater på FMJD i Budapest 195,
Roger och jag satt i redaktionen för Jeunesse du Monde
och Madeleine arbetade i sekretariatet. Men redan
innan dess hade vi träffats i Paris. Samman såg vi Les
lendemains qui chantent. Jag minns också att det var
Madeleine jag diskuterade med i Paris när jag
deporterats från England som undesirable alien i februari 1950.
Roger och Madeleine hade mött varandra i résistancen
i Villeneuve-sur-Lot. Han var barnafödd där och hon
hade tagit sig dit från Paris. Hon var från Tredje
arrondissementet egentligen. De hade sin bröllopsmiddag på
L’Enclos de Ninon på Boulevard Beaumarchais strax
ovanför Bastiljen. Där går Gun och jag ännu. Nu är de
pensionerade redan. Men dock är allt som vanligt när vi
möts. Fast just nu sjunger morgondagen inte.
– Trösta dig med att du i varje situation vet att det
alltid kan bli värre, hade Pavel M. Toper sagt när vi
mötte honom igen 1965.
Det var egentligen ett östjudiskt ordspråk, menade
han.
Nå, det har i varje fall stämt för världsmajoriteten de
senaste femhundra åren. Kulturen vår, den omskrutet
västliga och europeiska, som parlamenten och
friheterna; välfärdssamhället i Bismarcks, Roosevelts,
Hitlers, Per Albins eller Mussolinis tappning som den
ljusnande efterkrigsframtiden i våra länder: Köpta med
kapitaliserat barnablod från andra sidan haven. Men blod
tvättas bort och pengar luktar inte. De hungerdöda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>