Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manuskript slungades över till att bli något för Natur
och Kultur.
Drivkraften, känsloladdningen som lade om växeln
och fick mig ur spår just vid scenväxlingen är
naturligtvis motviljan vid att befinna mig nära muren. Märk att
jag inte skriver skräck ― någon sådan känner jag inte,
den är mig främmande ― utan just den starka
motviljan.)
Men detta är inte det verkliga skälet. Jag tror helt
enkelt inte att jag förmår göra det man begär av mig.
Inte undra på att jag simmar med hunden, leker med
datorn, sorterar böcker, jämför fotnoter i
Rousseau-upplagor, läser deckare.
Och när jag insåg att jag måste skriva till Bill sade
jag nej till ett arbete jag skulle ha haft lust att utföra.
Det är lite otäckt. Men det är ingen större mening
med att jag ringer Eva och beklagar mig. Hon menar
att jag klagat över bristande tid så länge hon minns
mig. Det är sant. Att den tid vi ― jag som du som alla
― har till förfogande är kort, det har jag alltid vetat.
Det gäller att begagna den.
Det fanns en rolig historia om detta som med åren
blev allt mindre rolig. Det var sommar och vi hade varit
hos farbror Gösta och faster Elsa i Stålbåga och hälsat
på min farmor. Jag tror det var sommaren 1964. Gun
och jag hade kommit hem från Kina året innan. Det
kan också ha varit sommaren 1963 men inte senare än
1964, ty våren 1965 när vi var i Kabul dog farmor.
(Dog? Hon sade:
– Jag vill hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>