Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om en liten kvinnopolitisk bomb i familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familjesituation!
Till Kungliga Biblioteket har jag skrivit att dessa
mina kopierade brev, manuskript och brev till mig bör
vara helt och totalt fritt tillgängliga för envar. Inte för
att det roar mig — jag delar min farmors och mormors
syn på privatbrev — utan för att jag inte tycker om
chantage. Jag har inget att skämmas för. Forskar man
som Vilgot Sjöman i obduktionsprotokoll för att få veta
sanningen om fettet kring Olle Hedbergs lever och gör
man Strindbergs förhud till en vetenskaplig fråga kan
man väl få forska i Jan Myrdals familjeliv. Mig berör
det lika litet som när man på TV-skärmen sågade upp
min bröstkorg och visade dess innanmäte.
Upphovsrätten till mina ord behåller jag naturligtvis.
Inte kan jag hindra någon sniffande Vilgot Sjöman att
gräva i papperen inte; men vad som publiceras av mina
ord bestämmer jag själv.
Men inte räcker det med detta. Jag måste nu därtill
ta tid ur det knappa förrådet och använda den tiden till
att förklara min syn på Kaj och den myrdalska familjen.
Nå, den familjen är exemplarisk. En av många i sin
klass och sin tid.
När David Lagercrantz faxat Inger Ärlemalms
artikel i Vår Bostad innan tidningen kommit ut (Bonniers
har en utmärkt PR-avdelning!) och ringde från
Expressen — han hänvisade till att han var Olofs son och
kände mig från det han var liten — frågade han mig vad
jag sade om Kajs bok. Jag sade att jag inte hade läst
boken, bara vad som stod i Vår Bostad, men att det nog
var bra för henne att skriva av sig. Om jag inte sade
"henne" sade jag nog "ungen", kanske också "flickan"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>