Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om en liten kvinnopolitisk bomb i familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Karlsson till Carlsdotter i The International Who’s
Who.
Men hur mycket hon själv verkligen minns av "den
stilige, sorgsne tysken" som besökte huset för att söka få
Gunnar att hjälpa till att upprätta kontakt med de
västallierades representanter i Stockholm vet jag inte.
Gunnar utgick från att det var en provokation; han var ju
övervakad av Möllers (och Erlanders) hemliga polis.
Men att jag på min vevgrammofon skulle spelat
"Deutschland, Deutschland über alles" är tillfogat i
ondare syfte. Den skivan fanns då inte i huset. Jag finner
inte det minnet oskyldigt skrivet.
Annat öppnar dörrarna till något värre. Hon berättar
att Gunnar och Alva skaffat oss Fagervik. Vi har fatt
det. Sant är att morbror Stig hittade det och att Gunnar
köpte det 1962 när vi var i Kina. Det hade vi inte
kunnat göra. Vi hade inga pengar och var inte
kreditvärdiga. Vi fick brev om detta. Fagervik var för litet, saknade
arbetslokaler och måste byggas ut men det låg vackert.
Vi var glada åt det. 1963 när vi kom hem till Sverige
köpte vi det. Det kunde vi göra då Gunnar som var
kreditvärdig ordnade 60 000 i lån åt oss i Mariefreds
sparbank. Det är rätt att säga att han hjälpte oss köpa
huset men fel att säga att han gav oss det. När vi
började bygga ut lånade vi 1 000 av dem i väntan på att de
stora lånen i banken skulle bli klara. Dessa lämnade vi
igen två månader senare. Den återbetalningen tog vi
kvitto på.
Men inte har Kaj själv hittat på att vi fick huset av
dem inte. Det är en typisk Alva-radering i de inre
böckerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
