Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
och Hjelmaren, ligger ett bördigt slättland, som snart blef me-
delpunkten för Svearnas odling norr om Hjelmaren. Detta om-
råde, som innefattar Glanshammars och Ringkarleby socknar,
har att uppvisa en stor mängd fornminnen af alla slag, såsom
bautahällar, runstenar, ättehögar, kummel, stensättningar, hvari-
bland den för Nerike ytterst sällsynta skeppsformen. Kyrkorna
ligga helt nära hvarandra i den bördigaste, mest odlade, bygden
närmast Hjelmaren, och befolkningen är den tätast boende in-
om hela Nerike, eller öfver 4,000 personer på qvadratmilen.
Betrakta vi vidare Svearnas invandring och bosättning sö-
der om Hjelmaren, blir det oss snart tydligt, att inflyttningen
äfven här skett sjöledes. Den första kolonien nedsatte sig på
det fruktbara slättlandet mellan Hjelmaren och Telge-ån, eller
det område, som nu utgör Stora Mellösa socken. Att här är
den uräldsta bygden söder om Hjelmaren, bestyrkes af alla om-
ständigheter. Först och främst tala härför de många fornlem-
ningar, som, trots en serdeles högt uppdrifven odling af jorden,
ännu i stort antal finnas qvar, så väl på fastlandet som på den
en qvarts mil utanför i Hjelmaren liggande ansenliga Vinön;
vidare kyrkans läge i den tätast bebygda delen af socknen,
gårdarnas på en gång ovanligt inskränkta egorymd och stora
bördighet, som medgifvit besutenhet för en befolkning, så tal-
rik, att Mellösa ännu i slutet af 1300- och början af 1400-talet
utgjorde ett eget härad, Msedallösa haeradh, till omfånget
det minsta af Nerikes härader vid den tiden. Söder om Telge-
ån, i norra delarna af nu varande Lennäs och Askers socknar,
utbreder sig ett fruktbart slättland, som snart lockade den öfver-
taliga befolkningen på andra sidan Telgeådalen till inflyttning
och bosättning Norra delen af Askers socken kunde ock för
hundra år sedan i ordets egentliga mening kallas ett ”grafvarnas
land”, och den mängd fornlemningar, såsom grafhögar, stensätt-
ningar, bautastenar och offerkretsar, som ännu finnes i behåll,
vittnar nogsamt om en urgammal bygd och en tättboende be-
folknings långvariga besittning af landet. — Härifrån skedde
nya utvandringar åt vester, hvarigenom trakten söder om Qviss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
