Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är obekant. Deremot känna vi af Upplandslagen ?), att Nerike
mycket tidigt hade sin egen lagman. Måhända fanns en sådan
redan på Sturlesons tid. ”1 hvar del af landet” — säger denne
i Olof den heliges saga*
8) — ”är landsting och egen lag i många
stycken; öfver livar lag är en lagman och han råder mest med
bönderna, ty det skall vara lag, som lian säger”. Den förste
till namnet kände Nerikeslagman är Philip Thyrnersson, som
år 1275 skänkte jordegendom till Riseberga kloster 9).
Den äldsta häradsindelningen var till namn och gränser
något olika med hvad som nu eger rum. Landskapet indelades
i 1 1 härader, hvilka i och för lagskipningen voro sammanförda
i tre eller fyra domsagor, som utan någon egentlig fasthet näm-
nas: vestra, östra och södra tredingen (tridhiungen):
lill Vestra tridhiungen hörde Grymostens hse-
radh med Wyby och Hakua, Hardlieme hseradh med Har-
dheme och Kraeklinge, Edzbergs hseradh med Edzberg,
Qvistbro och Tangseraas ocli Knista hseradh med Hidliinge
ocli Knista socknar.
Östra tridhiungen innefattade Kumbla hseradh,
med Halzberg, Kumbla och Leerbek, Skiollista hseradh,
med Ekiby, Gsellesta, Nserbyas, Skiollista och Svinavad, Askers
hseradh med Asker och Lsennes och Msedallösa hserad med
Msedallösa socken.
Till ISorra tndhiungen hörde Örebro hseradh
med socknarna: Almby, Axaberg, Eker, Grsefua, Hosta, Kiil,
Lengabro, Moses, Onusta, Tyslinge, Tseby, Wintrwsa och Edh-
madha hseradh, efter tingsstället äfven kalladt ”Glandz-
hamars hseradh”, med Glanzhamar, Göthalunda, Litlakirkia,
Lungyr, redan före reformationen förenad med Götlunda, Rinka-
bo samt Öija eller Öbo. — Härvid bör likväl anmärkas, att
namnet norra tridhiungen icke förekommer i äldre handlingar,
hvarföre det är möjligt, att de hithörande häraderna haft egna
häradshöfdingar, hvilket äfven torde ha varit förhållandet med
11
Uppl. Lag. K:ga B. 1.
8) Kap. 70. 9) Dipl. Suecan. N:o 593.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
