Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - III. Borglemningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ära i att undandraga sig hvarje band, som folkrätt eller sam-
hällslagar kunde pålägga, och hvilkas äfventyrarelust framträdde
i de mest förderfliga yttringar af en rå styrka, parad med den
största oförvägenhet och en samvetslös vinningslystnad. Men
då åsynen af medeltidens grusade riddarborgar verkar på sinnet
med en underlig tjusningskraft och låter inbillningen blanda sig
i det brokiga hvimmel, som rörde sig inom dem under cheval-
leriets dagar, är det med en känsla, helt annorlunda, som man
betraktar borglemningarna från vår hednatid, eller träder öfver
den svarta halft nedrasade ringmuren, som omsluter bergspet-
sen, der en stigman eller några biltoga äfventyrare långt bort
i ödemarken tillbragte sitt oroliga lif, emellan deras utfärder
att mörda och plundra. Ty livad man än har påstått och hvad
folksägnerna än må ha att berätta om, huru den eller den ko-
nungen haft sin förskansning på det berget gent emot fienden,
som haft sitt läger på ett annat berg o. d.; något annat än
formliga röfvarenästen ha de aldrig varit dessa gamla borgar,
eller tillhåll för personer, som af en eller annan orsak stått på
den fot med samhället, att de måst, likt örnar, bygga sina bon
på de otillgängligaste ställen och gömma sig undan i ödemar-
kerna, när faran för vedergällningsrätten synts dem alltför ho-
tande.
De vilda, skogiga bergstrakter, som omgifva Nerikes slätt-
bygd, ha erbjudit synnerligt lämpliga platser för anläggning af
dylika borgar eller skansar, som de äfven blifvit kallade, eme-
dan man, ehuru oriktigt, trott dem varit ett slags fästningsverk
under forna krigsoroligheter i landet. Också räknar man icke
mindre än 18 borglemningar inom Nerike, nemligen 2 på Kägg-
lan, 6 på Kilsbergen, 2 på Tiveden och 8 inom Tylöskogens
område. Man ser således, att det icke var utan skäl, som de
vägfarande, hvilka i forna tider ämnade sig från Östergötland
öfver till Nerike, brukade att i kapellet vid Husbyfjöl taga
nattvarden och befalla sina själar i Guds hand. — Af borgarna
på Kägglan ligger en i Götlunda socken på Hasta egor, på ett
berg straxt vester om gården Gropen, och den andra i Odeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
