Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RISEBERGA KLOSTER.
De äldsta klosterstiftelserna i Sverige tillhörde alla Cister-
cienser-orden 1). En gammal urkund af danskt ursprung*
2), men
som visar sig väl underrättad äfven om vårt äldsta kloster-
väsende, berättar, att ”konung Sverker i Sverige och hans ge-
mål Ulwidis (Ulfhild) hos den helige Bernhard sjelf begärt
munkar från Clairvaux”, att denna begäran blifvit beviljad och
munkar hitskickade, hvarpå tvenne konvent af Cistercienser-
orden i Sverige upprättades, af hvilka det ena förlädes i Alva-
stra och det andra till en liten ö, Ludrö (Lurö), i Yenern,
hvarifrån det sedan flyttades till Varnliem.
Från dessa fasta utgångspunkter utbredde sig orden se-
dan med den skyndsamhet, att, ett sekel efter det första klo-
strets grundläggning3), Cistercienserna inom landet räknade icke
mindre än fjorton klostersamhällen, neml.: Alvastra, Vreta och
Askaby i Östergötland, Värnhem, och Gudhem i Vestergötland,
Nydala och JByarum i Småland, Gutvalla eller Roma och Sol-
berga, på Gottland, Sko och Sigtuna i Upland, Vårfruberga
samt Jideta eller Saba i Södermanland och Riseberga i Nerike.
Man har anmärkt såsom eget för Cistercienserna deras
böjelse att för sina bostäder välja en skön natur och en vacker
oingifning. Som bevis för detta påstående behöfva vi endast
påminna om Alvastra och Värnhem. Det förra ligger inbäddadt
i den lummigaste grönska vid foten af det herrliga Omberg;
det senare utgör perlan i den grönskande krona, som omsluter
’) Orden stiftades 1098, med hufvudsäte i Citeaux (Lat. Cistercium) nära Dijon i östra
Frankrike, af en adelsman från Champagne vid namn Robert. Genom en af sina medlemmar,
Bernhard af Clairvaux, vann Cistercienser-orden det största anseende och utbredde sig inom
kort qfver en stor del af Europa, så att den under sin blomstringstid räknade öfver 2000 klo-
ster och abbotstift. Cistercienser-nunuornas orden stiftades något senare, eller 1120.
2) Langeb. Script. R. Dan. IV. pag. 457, ff.
3) Alvastra grundlädes 1144. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
