Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
har förtjensten af att ur grushögarna ha framdragit ruinerna,
sådana de nu visa sig, och livarigenom man får en ganska klar
föreställning om kyrkan och några närliggande delar af sjelfva
klostret. Under åren 1830, 1831 och 1832 företog sig hr Roth
att varsamt uppgräfva och bortföra den massa afjord, grus och
stenar, som under århundraden hopat sig öfver kyrkans grund-
murar och den del af klosterhuset, som på södra sidan stått i
förbindelse med kyrkan. Man förmodade, att då man hunnit
arbeta sig ner till kyrkans golfplan, denna till någon del skulle
utgöras af grafstenar. Denna förhoppning slog dock felt, ty
då man hann så långt med gräfningen, befanns det, att både
golfstenar och grafhällar för längesedan blifvit uppbrutna och
bortförda. Jorden under golfplanen öppnades på ett par stäl-
len och visade tydliga spår efter begrafningar. Några andra
fynd gjordes väl, men voro af ett underordnadt värde. Så hit-
tades ett stycke hopsmält, hvitglänsande metall af omkring 10
skålpunds vigt. Fyndet antogs i början vara silfver, hvarföre
det öfverlemnades till kongl. Kontrollverket i Stockholm för att
närmare undersökas. Det visade sig vid anställd profning blott
vara vanlig, något silfverblandad, klockmetall. Vidare anträffa-
des tvenne små silfvermynt: det ena från Erik XIII:s och det
andra från Kristoffers af Bayern regeringstid, ett litet hnifskaft
af messing, med ciselerade helgonbilder, samt en liten finger-
borg af brons.
Af hvad som nu är synligt af klostrets sannolikt vid-
sträckta byggnader, är kyrkan (a) utan fråga den, som erbjuder
största intresset. Ifrån vestra gafveln till början af högclioret
har hon varit 90 fot lång, med en bredd af 60 fot. Om den
ansenliga höjd, hon haft, vittnar den ännu qvarstående vestra
gafvelmuren, som i det närmaste torde hafva samma höjd, som
kyrkan en gång hade.
Denna mur, med en höjd af nära 50 fot och en bredd af
jemt 60, har på midten haft ett fönster, hvars höga och smala
dagöppning på längden är afdelad af en smal murad post och
omgifvet af ett murband i spetsbågsform. På ömse sidor om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
