Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - IX. Ramundeboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Rhyzelius* *
4) omnämner två af klostrets priorer: Hans Kle-
mensson, som år 1500, vid Henriksmessan i Örebro, inköpte till
klostret en gård Solberga af ”välbördiga sven” Peder Olufsson
i Gemingehem, och Jakob Jönsson, som år 1519 genom ett
gåfvobref, utfärdadt i Romanaboda kloster, öfverlåter till biskop
Brask i Linköping en klostrets gård, ”liggande i Arboga sun-
nan vid åna”. Samme författare omtalar, att då Gustaf I, vid
kyrko- ocli klostergodsens indragning, äfven lade beslag på
kyrkornas och klostrens lösa egendom, han nr Romanaboda
kloster, ”ibland mycken annan theras egendom och dyra Cleno-
dier, tagit till rikets tarf och gälds betalning en Monstrantiam
af fint silfver, som vog 279 lod och något theröfver”, och gör
häraf den slutsats, att klostret varit förmöget och välmående
och, liksom de flesta andliga stiftelser under katolska tiden, rik-
ligen och väl försedt med både fast och lös egendom. Detta
är likväl falskt. Den tystnad, livarmed Romanaboda behandlas
af urkunderna, är ett talande bevis på, att klostret fört ett obe-
märkt och tynande lif. Ocli vi ha i de äldsta och fullständi-
gaste förteckningar, som finnas i Kammar-archivet, på kyrko-
och klostergods, hvilka, på grund af Vesterås Recess, blifvit till
kronan indragna, icke kunnat upptäcka mer än ett enda hem-
man, som tillhört Romanaboda, nemligen Klippan, ett skogs-
hemman, beläget i Nysunds socken, på östra stranden af Let-
elfven.
Då man på närmare håll betraktar det sätt, hvarpå Gu-
staf I genomförde Vesterås Recess, kunde man vara frestad att
läsa ett hån mot den krossade hierarchien i de bref och skrif-
velser, med hvilka han beledsagar och förklarar sina kraft-
åtgärder. Så äfven med Romanaboda. Om än klostret var
aldrig så fattigt och kronans vinst med den andliga räfsten här-
ifrån blef liten eller ingen, så stadgade Vesterås Recess likväl
uttryckligen, att ”klosterfolket borde redligen underhållas, så att
och ett Kumlaboda, och förlagt det senare till Kumla socken och byn Hörsta, der några obe-
tydliga spår funnits efter en större byggnad.
4) Monasteriologia Suiogoth. pag. 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
