Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - XII. Qvarlefvor af medeltidens kyrkliga konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Vi vilja nu kasta en blick på de olika Altarkärlen.
Gustaf I började med att, för det allmännas behof, lägga be-
slag på kyrkornas silfver och redbarheter. Vi hafva nämnt om
klockskatten 1531, och att med densamma en silfver- och pen-
ningeskatt utgick af det då fanns i ”kyrkones kistor”. Men re-
dan förut, eller 1523, hade af kyrkorna en silfverskatt blifvit
upptagen till krigsfolkets aflöning och Lybecks fordran; visser-
ligen endast som lån, som det hette, men hvilket lån aldrig
återbetaltes. Ar 1539 utnämnde konungen en utlänning, Georg
Norman, till superintendent öfver rikets biskopar och prester-
skap, hvilken skulle visitera allestädes, af- och tillsätta kyrko-
herdar m. m. Ehuru sådant icke i fullmakten finnes föreskrif-
vet, så framstår dock tydligt af ett konungens qvitto till Nor-
man af d. 23 Febr. 1541, att ett icke ovigtigt ändamål med
den senares visitationsresor varit att ”ransaka” i kyrkornas göm-
mor, samt uttaga och till konungexr öfverlemna det guld, silfver
och klenodier, som han och hans följeslagare, biskop Henrik i
Vesterås, der och hvar kunde påträffa och som öfverflödigt för
kyrkorna ansågs. Under det financiela betryck, hvari landet
råkat genom Carl XII:s krig, kom man åter att tänka på kyr-
kornas penningar och silfver; och en stor del deraf uttogs år
1711 * *
8). Efter sådana beskattningar må man med skäl undra på,
att några silfverkärl finnas qvar ifrån katolska tiden. Men detta
är likväl förhållandet. Vi ega nemligen inom Nerike ännu i
behåll två Kalkar och fyra Patener, hvilka, dels genom
sin form och dels genom de å dem anbragta inskrifterna, visa,
att de tillhöra medeltiden.
Magdalena Bonde, var Kon. Carl Knutssons dotter. Men i ett föregående gifte hade han en
hustru Margareta, dotter af Riddaren Påfvel Laxmand.
8) — ”Anno 1711, d. 29 November, uttog utur Mällösa kyrkia then gambla förgyllta
sölfrkannan och een oblateask med ophögt arbete något förgylt bestående bägge af 97 1/2 lod,
hvilket sölfr vällacktad länsmannen Jöns Lanberg emottog efter ordres at lefverera i landtren-
terijt til Kongl. Majts Tiänst, som des attest utvijsar sant vara”. Méllösa Kyrk. Handl. —
”Af kyrkians medel uttog efter höga Ofverhetens behag till Kongl. Majts tiänst, nembl. Con-
tante penningar 61 daler kpmt och 19 1/2 lod silfver, som Q,uittancet utvijsar, d. 5 Xber Anno
1711”. Qvistbro Kyrk. Handl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
