Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XIX. Byggnadssätt, klädedrägt, sedvänjor och bruk i högtidslag och hvardagslif i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKET.
XIX.
BYGGNADSSÄTT, KLÄDEDRÄGT, SEDYÄNJOB OCH BBUI( I
HÖGTIDSLAG OGH HVARDAGSLIF I ÄLDRE TIDER.
iilan kan säga, att Nerike för en mansålder sedan var i många
delar detsamma, som för ett par sekler tillbaka. Enskiftet, som
under de senaste årtiondena gifvit landet ett alldeles nytt ut-
seende, hade ännu icke splittrat de stora byarna, och det var
ingenting ovanligt att se en by, med trettio grannar och der-
utöfver, sammanpackad på en jordfläck, som nu skulle anses
för liten till byggnadsplats för fjerdedelen af detta gårdsantal.
Mangårdarna lågo tätt sammanbyggda och omgåfvos på alla
sidor af de många och ännu mer sammanrösade ladugårdshusen.
Allt var afsedt för närhändthet och beqvämlighet; intet för tref-
naden. Och de förfärliga eldsvådor, hvilkas förödelser intet
”brandstodsbolag” aflijelpte den tiden, förmådde icke verka nå-
gon ändring i det vedertagna byggnadssättet.
Boningshusen voro i allmänhet ”envåningar”, och utgjor-
des, åtminstone i början af 1700-talet, af s. k. kroppåsstugor
med takfönster. Ännu för trettio år sedan kunde man få se
någon enda sådan som prof på huru byggnadssättet var för
200 år tillbaka. På hvardera sidan om den lilla förstugan låg
ett större rum eller stuga, af hvilka den ena ”hvändas-stiiga”
(hvardagsstugan) eller ”mstuga” utgjorde familjens vanliga uppe-
hållsort, då rummet midtemot endast öppnades vid serdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
