Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XX. Skrock och signerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Vattenklöfver (Menyanthes) ocli Neckrosor (Nymphcea)
tillhöra Necken, och äro farliga att plocka, ty man kan då
komma i Neckens våld.
Djuren och deras märken.
Djuren hafva många märken med sig, och flera djur få
ej nämnas vid deras riktiga namn, ty då göra de skada.
Vargen må ej kallas med detta namn, ty då ofredar han
boskapen. På den tiden han kunde tala, sade han till menniskan:
”Kallar du mig varg’,
Blir jag dig arg.
Kallar du mig gull,
Blir jag dig hull”.
Man skall derföre kalla honom: ”Gullben”, ”Tusse”, ”Gråtass”,
”Gråben” eller ”Den grå”, så gör han ingen skada.
Af samma orsak benämnes Räfven ”Mickel”, ”Gullfot”
och ”Varskott”.
Tjuta hundarna nattetid, bådar det för dödsfall eller
eldsvåda.
Om Lecksen (Lekatten) ”äter boskapen”, så att de om
våren få nakna fläckar på huden, så må man skaffa sig ”tve-
lettade” (tvåfärgade) kreatur, ty Lecksen rörer ej den boskap,
som har två färger liksom hon sjelf.
Hökar och ugglor, uppspikade öfver stalldörren, bevara
hästarna för koller.
Korpen och skatan må ej ofredas, och ingen nedrifva de-
ras bon; ty då skatan kunde tala, sjöng hon:
”Den, som rubbar mitt bo,
Han skall mista en ko!”
Rifver någon ett skatbo, blir han skabbig. Höras skatorna
”skratta”, betyder det främmande. Sker det nattetid, bådar det
eldsvåda.
Höres korpen ropa öfver gården, är någon olycka för
handen. Kraxar kråkan nattetid, förebådar hon dödsfall. Li-
kaså ugglan, när hon skriker invid husen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
