Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXIII. Folksånger och Folkmusik - Romanser eller Riddarevisor - 4. Liten Kerstin Stalldräng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Hon klappade den hvita, hon smekte den grå;
Kung Gramon —
Den stoltaste af dem lad’ hon sadelen på.
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
Och liten Kerstin rider sig på konungens gård,
Kung Gramon —
Och ute för henne sjelfva konungen står.
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
«God dag! nådig konung, som framför mig står.
Kung Gramon —
Behöfver nådig konung någon stalldräng i år?»
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
«I år så behöfver jag stalldräng som bäst,
Kung Gramon —
Men jag har ej rum för stalldrängens häst».
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
Och konungssonen svarade fadren sin:
Kung Gramon —
«Han kan väl få stå i spiltan hos min».
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
Vår stalldräng har blifvit så faseligt fet;
Kung Gramon —
Han orkar ej rida, när solen skin’ het.
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
Vår stalldräng har blifvit så faseligt tjock,
Kung Gramon ■—•
Han orkar ej stiga i guldsadeln opp.
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
Och hastigt kom bud för konungen in,
Kung Gramon —
Vår stalldräng har fått två små underliga ting.
Kapitanna offninsan tulilantanta, liten Gramon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
