Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSELQUIST UNDER HANS TID I GALESBURG. 53
- eniGalesburg från början under ett starkt amerikanskt
reformert inflytande, i synnerhet under
kongregationalisternas, såsom redan har blifvit påpekadt. För det
andra var Hasselquist unionistiskt sinnad ända upp till
1860, d v. ss. han trodde, att det gick an att samverka
med andra trosbekännare, äfven när det gällde kristlig
uppbyggelse. Han såg därför ingen fara uti att
ackommodera sig efter den allmänna åskådningen och lämna
den gamla svenskalutherska ordningen, om han därmed
kunde vinna något för den lutherska läran för öfrigt.
För sin del kunde han vara fullt fri, han kunde ha
prästkläder, och han kunde låta bli; han kunde bruka den
svenska lutherska gudstjänstordningen och
perikoperna, och han kunde låta bli, ehuru han stundom
kunde gå onödigtvis mycket långt för att visa sin
frihet. Men han fick snart se, att denna frihet
missbrukades. Ett parti växte upp i församlingen, som ansåg det
såsom synd att bruka prästkläder, att läsa
syndabekännelsen eller att bruka kyrkohandboken; man fick,
som det heter, hålla kyrkorådsmöten "af den orsak, att
våra medlemmar blefvo särdeles klandersjuka i afseende
på gudstjänstordningen; de ansågo det orätt att stå
upp, när Guds ord lästes för altaret, och blefvo omsider
sittande, äfven då församlingen stod”.” De fordrade, att
prästen skulle sitta och icke stå för altaret, att han icke
skulle nyttja prästkrage, och gingo däri så långt, att,
när Håkan Olson, en af Hasselquists lärjungar, blifvit
präst, och utan tvifvel på Hasselquists bestämda råd
uppträdde med prästkrage, en af diakonernaframträdde
till honom och gjorde min af att vilja rifva af honom
kragen. Denna, såsom det synes, obetydliga surdeg
utvecklade sig så, att, redan innan Hasselquist flyttade
från Galesburg, listor kringsändes i ändamål att värfva
medlemmar till en fri församling, som också ändtligen
+ Kors-Baneret 1881.
Dr Hasselquists lefverne. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
