Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREEASSELOUISTS CERT ROCK ISEAND: 285
Om hans sista stunder och saliga död
vilja vi låta dr N. Forsander berätta för oss: "Hastigt
och oförtänkt”, säger han, "rycktes den dyre läraren
och föreståndaren undan från sitt älskade läroverk.
Och dock borde vi hafva kunnat vara beredda däruppå,
såsom han själf var...... Nyårsaftonen tillbragte han
jämte sin familj uti sin son Josua Hasselquists hem.
Doktor Cervin och hans fru samt två andra vänner
voro äfven där, och efter aftonmåltiden tog han fram
Thomasii predikningar, som han burit med sig dit. Han
var mycket angelägen om att alla skulle vara
närvarande och höra, ehuru han väl själf icke orkade läsa.
Därefter ledde han oss i bön. Men hurudan bön?
Såsom han då bad, så beder den, som är stadd på färden
till himmelen. Och sedan samtalades det om det sista
afskedet...... Slutet kom dock all närmare. Enligt
öfverenskommelse predikade jag för honom i Rock Island,
och han själf skulle hafva predikat på skolans kapell
söndagen den 1:a februari; men lördagen förut blef han
svagare och kände en sådan tryckning öfver bröstet, en
plåga, hvaröfver han den sista tiden ofta klagade, så
att han måste stanna hemma hela söndagen utan att
kunna predika. På måndagen intog han bädden, och
ehuru både läkaren och hans gamla trotjänarinna och
barnen skötte honom på det ömmaste och gåfvo honom
all vård, blef han ännu sämre följande dag. På
tisdagsförmiddagen såg och igenkände han ännu sina vänner.
Sålunda talade han ännu då med mig om ett par
ärenden angående sin församling och seminariet. Då vi
skildes gaf jag honom såsom tröstespråk: "Jesu Kristi,
Guds Sons, blod renar oss af alla synder.” Då blef han
så hjärtligt glad och förnöjd, tackade och sade: ’Ja, det
gäller, det duger för mig att hvila på. Det är godt.” På
eftermiddagen, enligt hvad läkaren sedan förklarade,
arbetade icke hjärtat så väl, utan blodet steg mera upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
