Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får vita kvinnor för 2, 3, 5 pesos allt efter beskaffenheten?»
Maringay tyckte nog att det var underliga bodar de vita
hade.
En del chiriguanoindianer komma med sina familjer till
sockerfabrikerna och återvända aldrig till sin hembygd igen.
Dessa indianers liv är detsamma, som de vita arbetarnas.
De leva i en slags konservburkskultur och tillverka så gott
som ingenting av sina gamla karakteristiska saker. Hur
sorgligt är icke deras liv, mycket uslare än hemma i
byarna i eget land. I stället för de fina, målade lerkärlen
utgöres deras husgeråd av tomma konservburkar,
blecktallrikar o. d. Någon gång ser man även bland deras
tillhörigheter ett eller annat europeiskt nattkärl — som
användes att ha mat i.
Ett riktigt ofog, som i stor skala bedrives vid
fabrikerna, är att giva indianerna skjutvapen. Tack vare dessa
föra de indianer, som varit där, segerrika krig med dem,
som ännu blott ha pil och båge. Dessa skjutvapen komma
en dag att kosta många vita män livet, ty ett eller annat
uppror komma indianerna i Chaco ännu säkert att göra.
På argentinskt område har särskilt tobahövdingen
Taycolique systematiskt lagt an på att beväpna sitt folk med
eldvapen. Han har redan kommit så långt, att han börjat
övergiva de omoderna remingtongevären för att i stället
införa repetergevär. Taycolique har lärt sitt folk att skjuta.
En dag passerade han med några av sina män förbi ett
ställe, där några vita höllo på att skjuta till måls.
Taycolique utmanade dessa på målskjutning och hans
tobaindianer togo priset.
I stort sett anser jag likväl, att det bästa sättet att lösa
indianuppfostringsproblemet är att giva indianerna väl
betalt arbete, vilket de ha i dessa fabriker. Mycket borde
samtidigt göras för att höja indianerna, lära dem läsa,
skriva och räkna samt skydda dem mot brännvin och
prostitution. Industriskolor borde upprättas vid dessa
fabriker, där indianerna lärde sig hantverk. Ett arbete såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
