Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) / 15 (1926) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det, vilket indianerna ha i vissa trakter, där de anse sig och
verkligen äro orimligt uselt betalda, uppfostrar dem icke
till flitiga och arbetsdugliga människor, utan tvärtom. Få
de ordentlig ersättning och de se, att de tack vare sitt
arbete få det bra, kunna fylla magen lättare, få hästar,
verktyg och kläder, då känna de sig glada åt sitt arbete och
arbetet gör dem gott och uppfostrar dem.

Calileguaberget.

Under min vistelse vid Esperanza sockerfabrik gjorde
jag flera små exkursioner, därav en något längre till det
undersköna Calileguaberget, vars icke sällan snöhölj da topp
stolt blickar över urskogarna, där sockerfabriker och
sågverk och små människokryp släpa och sträva.

På urusla, små stigar klättrar vägen upp för detta berg.
Den söker sig fram i bäckfårorna och på bergkammarna,
upp genom urskogen och dess tysta, fuktvarma prakt, upp
över trädgränsen, upp till jordgudinnan Pachamamas
ödsliga, storslagna rike, där man ser långt över dalar, högslätter
och fjäll och inte trängs med lianer och trädstammar och
bland taggiga snår, såsom nere i dalen och urskogen.

Calileguaindianerna tala alla spanska. Detta är starkt
uppblandat med quichuaord, sålunda äro namnen på
läkemedel i regel på quichua. Man kan därför antaga att dessa
indianers ursprungliga språk varit quichua.
Calileguaindianerna bo uppe på fjällen i små fyrkantiga hyddor av sten
eller soltorkade tegel med grästak. På takåsen står i regel
ett kors. Det skyddar mot blixten, det vill säga, om det
är välsignat av en kristen präst, ty dessa bergsindianer äro
alla sedan länge kristna. Detta hindrar naturligtvis inte, att
de samtidigt tro på mycket annat, som rakt inte hör till den
kristna religionen. Sålunda offra de ännu brännvin och coca
åt Pachamama. När de gå över ett pass, lägga de ned en
sten, för att de ej skola tröttna på vägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>