Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
BLAND INDIANER VID RIO PILCOMAYO (forts.)
Har choroti- eller ashluslaybarnet nog tur att födas av
en gift kvinna och att ej komma allt för tätt efter ett syskon,
får det leva. Länge få barnen dia. Ofta har jag sett
choroti- och ashluslaybarnen törstiga efter springleken, stående
dia sin sittande moder.
Småbarnen äro allas glädje, i synnerhet ha gubbarna och
gummorna dem kära. De agas aldrig, de höra aldrig
hårda ord. Medan de äro små, tyrannisera de både föräldrar
och far- och morföräldrar. När de bliva äldre och
förståndigare, äro de tack vare denna uppfostran vänliga och
uppmärksamma.
Är det nödvändigt kunna likväl även indianmammorna
vara bestämda. En gång såg jag sålunda en chorotigosse,
som fått en sandloppa i foten. Obekymrad av gossens skrik
tog modern med en bennål ut den besvärliga och farliga
insekten, under det att tvenne gummor höllo stadigt i pojken.
Ett utmärkt gott förhållande råder mellan föräldrarna
och barnen liksom mellan syskonen. Hur mången gång har
det icke hänt mig, att någon av mina vänner bland de unga
indianerna fört mig till en gammal gumma och
rekommenderat henne till en skänk med det enkla ordet mamma.
Ofta ser man blinda och ofärdiga gamla gubbar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/neindian/0057.html
