Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lahuóle — torkas och lägges i en ihålig, värkande tand;
lésini cósoki — males och blötes, varefter det stoppas
i ett värkande öra.
När någon blivit ormbiten, låta mataco menstruation
drypa i såret. Medlet lär i Argentina även användas av de
vita. Choroti använda askan av vissa örter till elakartade
sår, chancre o. d. Märkligt nog syntes de bota chancre, så
att de sällan fingo buboner.
Av den engelske läkaren d:r Paterson, vid den i början
av denna bok omtalade sockerfabriken, fingo indianerna det
betyget att vara i motsats till de argentinska mestizerna
synnerligen tålmodiga, när det gällde att uthärda smärta.
Själv har jag även någon gång under min vistelse bland
indianerna fuskat i läkarens yrke, men snart har jag
tröttnat därpå. Det är omöjligt att förmå en indian att under
längre tid sköta sig. Det skall vara bra med detsamma,
annars duger inte läkemedlet. Morfin, cocain och opium äro
de enda medel, de gilla. De, som i sockerfabrikerna gjort
bekantskap med vaccinen mot kopporna, vilja gärna ha de
tre undergörande märkena på armen.
Jag har aldrig sett en choroti eller ashluslay dö, men
jag har däremot (1902) grävt upp några av de förra.
Detta har skett med släktingarnas medgivande. Genom
en liten gåva till varje anförvant lät detta sig ordna.
Märkligt nog hände det mig ett par gånger hos de choroti
närstående mataco, att släktingarna voro närvarande vid
uppgrävningen och togo saken alldeles naturligt, utan att på
något sätt visa fruktan.
Gravgods träffade jag högst obetydligt. Det enda, den
döde fått med sig, var en väska med en pryl, en sked
eller någon annan småsak samt någon gång en skål, som
innehållit vatten.
Vad dessa indianer tro om människornas öde efter döden,
vet jag ej mycket om. Andarna gå en tid omkring i husen
och skogen. Mataco sade, att deras döde ej voro farliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>