Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underskatta den glädje, som även naturfolken ha av att göra eller
besitta vackra, ornamenterade saker.
När våra småbarn leka, får ofta fantasien fylla ut
detaljerna på en leksak. En träkloss kan vara ett lokomotiv,
en annan en lastvagn. Vad som inte finnes i verkligheten
finnes i minnet av de mera detaljerade lokomotiv och
vagnar, som barnet sett. På samma sätt kan en sådan
»hattsvamp», föreställa en mulåsna. Naturbarnets fantasi fyller
ut, vad som fattas. Betrakta vi djurdockorna (några
avbildade å bild 31), se vi, huru den ena detaljen efter den andra
fått falla bort, tills fyrfotadjuret står där enbent och för
den oinvigde oigenkännligt. Dessa egendomliga djur har
jag fått av chorotimammor, som modellerat dem för sina
små[1].
Formen har till ytterlighet förenklats, samtidigt som man
försett dem med en upplysande, förklarande detalj. De ha inga
armar eller ben och rudimentära huvuden, men en noggrant
utförd tatuering, vilken visserligen skall sitta i ansiktet och
ej på hela kroppen, såsom här på dockorna. Detta betyder
ej så mycket. Vad som har varit viktigt är, att den över
huvud kommit med. Det är alldeles detsamma som, när
bororóindianen ritade K. v. d. Steinens[2] mustascher i
pannan. De skulle vara med i den beskrivning, som
naturmänniskan med sin teckning gav på denne vite man. Inte på
alla dockor har man utfört tatueringen ordentligt, även den
förenklas så småningom till blott och bart ett ornament.
Chacoindianerna ha en industri, i vilken de äro
utomordentligt framstående. Det är tillverkningen av väskor och
skjortor av bladfibrerna av caraguatá.
Den, som vandrat i Chacos torrskogar, minnes säkert för
alltid caraguatáväxten, med sina krokiga taggar, minnes hur
svårt han haft att taga sig fram, där marken varit tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
