- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
96

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevuxen med denna så nyttiga och så obehagliga växt, minnes
hur han på den rivit sönder både kläder och eget skinn.

Det är kvinnorna, som tillvarataga caraguatáfibrerna. Jag
skall redogöra för, huru jag sett detta arbete utföras hos
ashluslay. De bästa fibrerna erhållas av en liten varietet.
Först gräves växten upp med en grävstock. Härefter sågas
stammen och bladen av med en träsåg på så sätt, att sågen
sättes in mellan stortån och nästa tå och växtens stam rives
mot sågen. Detta arbete sker ute i skogen. Bladen bäras
sedan hem, där bastfibrerna avskrapas med ett musselskal
eller med en träkniv. Sedan dessa fibrer buntats och fått
torka, så tvinnar man tråd. Därvid användes intet annat
redskap än händerna. Man snor tråden mot låret, som
gnidits in med aska. Den tvinnade tråden samlas i stora buntar
och användes sedan till talrika ändamål. En del av tråden
färgas ljusare brun med tusca och mörkare brun med
algarobillo[1].

Utom av caraguatá fläta choroti och ashluslay rep av
människohår. Det är uteslutande kvinnorna, som få släppa till
materialet till detta.

Ashluslay- och även chorotikvinnorna äro skickliga
väverskor. Det är likväl blott de förra, som förstå sig på att
väva vackra ornament.

Hos choroti har jag sett en synnerligen primitiv och
intressant vävmetod. Vävstolen bestod av en kvinnas kropp.
Bandet, hon vävde, var fäst vid hennes stortå, handen
använde hon att slå till med. Hon vävde sålunda bandet, utan
något som helst annat redskap än sina egna extremiteter.

Materialet, av vilket kvinnorna väva, är alltid fårull. Det
är troligt, att de förr vävde av caraguatá eller av bomull.
Denna sistnämnda växt odlas ännu av ashluslay. I annat fall
måste vävkonsten ha införts, först sedan dessa indianer fått
fåren av de vite.

Kvinnorna här äro ganska skickliga krukmakerskor.


[1] Acacia moniliformis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free