Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lerkärlen tillverkas efter bland indianerna vanlig metod genom
uppbyggning av lerrullar.
Leran blandas alltid först med sönderstött, bränt
krukgods, för att kärlen icke skola spricka sönder i bränningen.
Till att släta kärlen med användes ett musselskal, en frukt
eller ett redskap av trä. Choroti ha ej målade lerkärl.
Sådana ser man däremot hos ashluslay. »Färgen» består av
en grönsvart kåda av ett träd kallat »palo santo», som man
värmer och stryker på kärlet, sedan detta för övrigt är
färdigt. Får ett lerkärl en spricka, så lagar man detsamma med
kåda. Det blir då åter vattentätt, men kan ej användas som
kokkärl. Mycket troligt är, att lagningen är det primitiva,
och att man från den kommit på idén att måla kärlen. Av
lerkärlen äro vattenkrukorna synnerligen karakteristiska för
chacoindianerna. Det är hos ashluslay, som man finner den
egendomligaste keramiken.
Arbeten i skinn utföras av såväl män som kvinnor. Det
är likväl blott männen, som bereda skinnen. Garvning är
här okänt, däremot förstår man att mjuka upp skinnet
genom att skära fina skåror härs och tvärs på undersidan. Man
gör även skinnet böjligt genom att draga det genom en
kluven käpp.
Ashluslay använda mycket mera skinn än choroti.
I hjärtat av Chaco se vi som nämnt talrikt hos ashluslay,
toba-pilaga och mataco-guisnay de skinnmantlar, som
särskilt äro bekanta från Patagonien och Eldslandet, men ej från
det övriga Sydamerika. De användas i Chaco blott av
kvinnorna, under det att männen bruka de lättare, vävda
mantlarna. Vi kunna lätt tänka oss, huru fordom chacoindianerna,
alla, både män och kvinnor, använde skinnmantlar, liksom
de dem i flera avseenden kulturellt närstående patagonierna.
När de fingo fåret av de vite, började de väva mantlar och
skynken av ull. Dessa brukades först blott av männen, tills
de hos choroti och andra fullständigt utträngde
skinnmantlarna, under det att de hos ashluslay fortfarande användas av
kvinnorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
