Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guanacos (auchenia). Det är ganska märkligt att i dessa, ofta
av torkan förbrända snår, finna ett sådant djur som
guanacon, vilken man blott tänkt sig i samband med Andernas
kalla högslätter eller Patagoniens ofta frostbitna pampas.
Det vore intressant att kunna avgöra om denna den tropiska
urskogens guanaco verkligen är densamma, som den man
känner från kallare trakter. Intelligenta vita, med vilka jag
talat om saken och som sett bägge, anse likväl, att det är
samma art.
Återkommen till Rio Parapiti sökte jag upp Batirayu, med
vilken jag redan 1908 blivit intimt bekant och som talade
utmärkt spanska.
Ingen indian, som jag känt, har jag kommit så nära som
Batirayu. Han förstod att det var av intresse för hans stam,
som jag samlade de gamla minnena. Batirayu sökte göra sitt
bästa för att förklara för mig sin stams religiösa begrepp.
Om aftonen sutto vi i hans stuga vid en cigarrett och han
berättade om gamla tider, om trollkarlarna, om hövdingarna,
om gudarna. Ibland kom en gammal hövding Bóyra även
dit och så fick jag höra många trevliga chanésagor. Långt
in på nätterna sutto vi och pratade vid ett flämtande ljus,
som jag brukade medföra för att kunna göra anteckningar.
Det vore ett stort misstag att tro att samtalen med dessa
män blott var ett intressant studium. Jag hade synnerligen
trevligt med dessa fina, taktfulla, ja! varför inte »bildade»
människor. Det var en ren vederkvickelse, när man
kommit från de ofta platta, innehållslösa vita. Batirayu är
också en ovanlig man, ett ämne till en stor man, som blivit
dömd till overksamhet.
Batirayu är chanéindian. Dessa indianer tala numera
samma språk som chiriguano, nämligen guarani. Det mesta
av deras seder och bruk överensstämmer också med
chiriguano, av vilka de troligen varit underkuvade. Till sitt
ursprung äro de likväl arowaker och äro sålunda de sydligast
boende av denna grupp, som har och har haft en vidsträckt
utbredning i Sydamerika och på Antillerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
