- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
118

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När jag här skildrar chané och chiriguano i ett
sammanhang, är det därför, att deras materiella kultur är så likartad.

Jag har likväl alltid angivit, hos vilken stam jag gjort
den eller den iakttagelsen; detta gäller särskilt det religiösa,
där chané åtminstone vid Rio Parapiti synes ha bibehållit
många gamla föreställningar, som äro okända för chiriguano.

Batirayu berättade mig, att det ännu fanns bland chané
några, som kunde en del ord av stammens gamla språk.
Särskilt vid dryckesfesterna, när de voro fulla, brukade de
göra sig viktiga genom att tala sins emellan det gamla
chané-språket, som annars hade karaktär av ett hemligt språk.

I sällskap med Batirayu begav jag mig till den by
»Huirapembe», där de indianer skulle finnas, som bäst kunde chané.
Det var inte lätt att få någon att yppa hemligheten. Det
var egentligen blott de yngre, som visste allra minst, som
ville meddela mig något.[1] En gammal gumma, som ansågs
kunna utmärkt chané, sade att hon först i dödsriket skulle
undervisa mig. Då indianerna på denna lyckliga plats inte
besväras av de vita, inte ens etnografer, så var gummans
löfte mindre vänligt.

En mängd uttryck använda chané av sitt gamla språk,
som äro skällsord, t. ex. karitimisóyti, som de översatte med
son av en h—a, barágue på guarani. Invit till coitus kalla
de pocóne. Även sånger finnas i behåll på deras gamla språk
t. ex. siparakinánoyé, siparakinánoyé, siparakinánoyé, tonéya,
tonéya, tonéya. De förklarade sig ej kunna översätta dem.

Från Rio Parapiti besökte jag åter chiriguanohövdingen
Taruiri i Caipipendidalen, där jag sökte att köpa upp så
mycket jag kunde av gamla smycken och andra dyrbarheter.
Utom Taruiri gästade jag även en annan hövding, Yumbay,




[1]
Chané. Chiriguano. Mojo.
vattenúnéyune
majssopóroahuátiseponi
eldyucutátayucu
hundtamúco        yaúmbatamucu
chicha (god)liquicánguiitico
råttacóvoangúyacozo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free