Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nät av en typ, som kallas dyknät. Vid fiskskytte använda
chiriguano där pilar med många, fina spetsar.
I dessa sistnämnda floder är det alltid männen, som fiska
på djupare vatten med nät och med pil och båge, under det
att kvinnorna nöja sig med att fånga småfisk i
uppdämningar, där floden är halvtorr.
Ej så sällan företaga indianerna långa färder för att fiska.
Sålunda bruka chané någon gång under torrtiden besöka de
sumpmarker, »madrejones», i vilka Rio Parapiti förlorar sig.
Det är märkvärdigt att folk, som fiska så mycket som
indianerna, känna till så få slag av fiskredskap. I min
skildring av choroti och ashluslay gjorde vi redan
bekantskap med denna fattigdom.
Moberg och författaren tyckte en gång vid Rio
Pilcomayo, att vi skulle lära chorotiindianerna något av vår
erfarenhet i fiske och så tillverkade vi en ryssja, som vi voro
mycket stolta över och som sattes ut i förvissning, att den
på morgonen skulle vara full av fisk. Bråte av allt möjligt
slag var allt, vad vi fångade. Det var inte utan, att indianerna
grinade en smula åt oss.
Orsaken till fattigdomen på fiskredskap är inte brist på
idéer hos indianerna, utan en annan. Det är helt enkelt
mycket få fiskmetoder, som passa i dessa vatten. Ställa ut
ett nät över natten kan man ej göra, ty kommer det en
palometafisk i nätet, så skär den sig genast lös med sina
knivvassa tänder. Krokfiske tröttnar man också snart på, där
det finnes av detta slags fiskar, ty de bita av krokarna lika
lätt som revarna, om de ej äro av särdeles gott material.
I dessa tropiska vatten multna även fiskredskapen fortare än
hos oss, och det är därför ej lämpligt att ställa ut dem i
vattnet över en hel natt.
Chiriguano och chané ha inga farkoster. De äro däremot
utomordentliga vadare, och det är ingen lätt sak att vada i
floderna här under regntiden. Har man en av dessa indianer
till hjälp, kommer man dock över, så vitt det är möjligt.
Såsom en egendomlighet kan jag berätta, att jag under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
