- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
139

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hela min resa aldrig sett en infödd vit eller mestiz fiska.
Det är inte fint att äta färsk fisk i Bolivia. Vid Rio
Pilcomayo åto officerarna på militärposteringarna nästan aldrig
den läckra, färska, laxliknande fisken från floden, utan
föredrogo lax i burk från Alaska. Då denna är ganska
ålderstigen när den kommer till Bolivia, så smakar den otäckt.
Krokfiske är också den enda fiskemetod, de vita lärt
indianerna.

Chiriguano och chané ha av husdjur blott hundar, som
de ej fått genom de vita. Dessa hundar synas mig numera
mycket uppblandade med främmande blod. De ha alltid
namn, t. ex. tirupotchi (gammal klädnad), chapikáyu (gula
ögonbryn). I regel ha chiriguano och chané mindre hästar,
åsnor, kor, får och getter än choroti och ashluslay. Höns
och svin ha de däremot mera. Någon gång ser man även
ankor, pärlhöns och kalkoner. I vissa trakter, såsom t. ex.
i Caipipendidalen, där indianerna äro rika, ha de likväl
mycket boskap. Vad de hava, söka tyvärr de vita på allt sätt
att lura av dem. Det är sålunda inte ovanligt, att en vit
man eller käring kommer med några kaggar alkohol till en
by och lämnar den med ett par av indianernas bästa kor.
De vita bli rikare och indianerna fattigare.

Menageriet av tämda djur från skogen, som man ser i de
mera primitiva indianernas byar, finnes ej hos dessa indianer.
En och annan papegoja, som talar litet guarani, är likväl
ej ovanligt att finna i hyddorna.

Matlagning.

Det snusk, som möter en i matlagning och ätning hos
choroti och ashluslay, finner man ej hos chané och
chiriguano. Födan är däremot sorgligt enformig. Det är majs
i alla möjliga former, kokt majs, rostad majs, majsbröd
bakade i askan, majsmjölvälling och ångkokt majsmjöl. Det
sistnämnda tillagas i en ångkokningsapparat.

Kött kokas med majs till soppa eller rostas. Det sköljes
alltid väl, innan det lägges i grytan. Fisken rostas över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free