Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blandning av urucu eller annan färg och ett växtfett. Hur detta
senare beredes, har jag ej varit i tillfälle att se.
Chiriguano- och chanékvinnorna äro skickliga väverskor.
Materialet i de indianska vävnaderna är i regel bomull samt
någon gång även fårull.
Då massor av tyger införas till indianerna genom de
vita, försvinna allt mer och mer de inhemska vävnaderna.
Hos chané i Itiyurodalen såg jag sålunda inga vävstolar och
voro inhemska vävnader mycket sällsynta.
I regel äro alla vävnader från dessa indianer utan
ornament, eller ha de högst enkla sådana. Flickorna i
missionerna läras av munkarna att brodera allehanda blommor,
såsom rosor, violer o. d. Detta göra de utmärkt väl.
Karakteristiskt nog fortsätta indianskorna, sedan de lämnat
syskolan aldrig med dessa ornament. Riktigare vore, om
missionärerna förstodo att lära indianbarnen ornament, som
ansluta sig till deras fantasiliv. De skulle då få se, att
resultatet av deras arbete bleve ett helt annat.
Några chanékvinnor hade för ett par generationer sedan
lärt sig väva en del ornament av en quichuakvinna, och
fortfarande ser man dessa på åtskilliga chanévävnader. De
voro stiliserade djur och människor. Växtornamentiken gör
föga intryck på indianskorna. Djur- och människofigurerna
tilltala deras fantasi och de lära dem vidare till sina barn.
Chiriguano- och chanémännen äro skickliga att sira
kalebasser. De snida även vackra visselpipor. De förstå att
garva läder, vilket de troligen lärt av de vita.
Av plastiska framställningar av djur och människofigurer
ser man ej mycket hos dessa indianer. Lerkärlen ha
någon gång djurform. Chanékvinnorna vid Rio Parapiti
formade klumpiga, små dockor av vax åt barnen. På några
av lerkärlen äro djurfigurer målade. Ett kärl från Rio
Itiyuro har jag bytt mig till, som är prytt med trädfigurer.
Någon gång ser man lerkärl i form av frukter.
Teckningar föreställande människor och djur har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
