- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
181

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sett på väggarna i några chanéhyddor och på ett par
chiriguanokalebasser från Caipipendidalen.

Av korgarbetena äro sållen så omtyckta av de vita, att
de spridas genom handeln långt utom chiriguano- och
chanéområdet. För övrigt tillverka chané och chiriguano ej
mycket korgar. Massor av korgarbeten hos indianerna finna
vi först, där de parbladiga palmerna börja, och detta är vid
S:a Cruz de la Sierra.

När vi göra en samling från chiriguano och chané, få vi
inte glömma, att de, tack vare handeln stammarna emellan,
få mycket saker från mataco, toba, choroti och tapiete; i
annat fall få vi en fullständigt oriktig uppfattning av den
stora skillnaden mellan de här nämnda chacostammarnas
och chiriguano och chané, materiella kultur.

Vi böra bl. a. erinra oss följande, när vi jämföra
chiriguano och chané materiella kultur med choroti och ashluslay,
som vi även här beskrivit. Chiriguano och chané göra
korgarbeten — choroti och ashluslay aldrig. De förra förstå att
måla lerkärlen före bränningen — vilket är obekant för de
senare. Chiriguano och chané tillverka aldrig väskor av
caraguatá o. s. v. Jämföra vi för övrigt samtliga
arbetsalster från chané och chiriguano med dem från ashluslay
och choroti, skola vi finna, att det allra mesta är
fullständigt olika. Vissa saker såsom serére- och
huiramimbivisselpiporna (bild 27) ha chacoindianerna sannolikt lärt sig
att tillverka av chiriguano, men detta är jämförelsevis
obetydligt.

Vi se här, huru tvenne kulturer existera, hundratals år
helt nära varandra, utan att utjämnas.

Följer man Rio Pilcomayo nedför fjällen, möta vi först
quichuakulturen, så kommer chiriguano och chané och så
den chaquensiska kulturen, som ganska likartad omfattar
mataco, toba, choroti, ashluslay samt lengua m. fl.
stammar i Chaco Paraguay. Dessa tre kulturer äro fullständigt
olika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free