Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärtsamt tydligt, som nu: hans armod jämfört med
den andres ståt.
Han vände sig bort och såg mot skogen, där han
var van att vistas om dagarna och varest ingen
klandrade hans slitna paltor och granskade hans
toalettbrister. Det hade kommit något fult och
otrevligt över hans midsommarfröjd, över musiken, festen
och allt, som han gått och glatt sig åt veckor i
förväg.
Vad hade han förbrutit! Han begärde ju
ingenting av dem! Ville inte gå i vägen för någon, bara
stå här och lyssna till denna välsignade musik, som
han rakt inte kunde leva förutan —
Det lilla, nyss så glada ansiktet strålade inte längre,
det såg trumpet och missmodigt ut. Blicken
vandrade längtande bort mot husen nere i dalen.
Nå, men husen — vad mer! Vad hade han
egentligen för gemensamt med dessa röda fasader och
lysande gavlar! Ingenting. Vad såg han för
vackert på dessa stora lador? Där inne hos
människorna var han också bara vallpojken, den skralt klädde
pilten, som man helst inte ville kännas vid, så snart
han inte direkt var dem till någon nytta.
Nej, men nu!
Nu rycktes han plötsligt bort från alla de trista
tankarna. Det var omöjligt att grumsa över något
tråkigt eller ledsamt, när den där polskan spelades.
Ty en underlig låt var det, full med vemod, men
— ändå — med en säregen lust uti, den lockade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
