Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmän rådstuga - Allmänna barnbördshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter statshvälfningen 1809 gjorde sig genast
behofvet af ett ordnadt bevillningsväsende
gällande. Den personella bevillningen blef 1812 en
personel skatt i egentlig mening, lika för alla
utan afseende på stånd eller lefnadsvilkor. Med
afseende å inkomstbevillningen försöktes 1810
det s. k. progressiva systemet, hvilket dock vid
tillämpningen mötte stora svårigheter, hvarför man
1812 öfvergick från progressivafgift å inkomst
till additionel progressivafgift å sjelfva afgiften;
men 1815 öfvergafs jämväl detta system,
och jämnlik beskattning af all fastighet och all
inkomst af kapital eller arbete uppställdes såsom
grundregel. Sistnämnda system har sedermera allt jämt
varit rådande, men under den fortsatta tillämpningen
uppkommo en mängd utväxter på systemet, och efter
fyratio år qvarstod grundtanken knappast annat än på
papperet. Rikets ständer begärde då en utredning,
som verkställdes af en komité, hvars betänkande
(tryckt i Stockholm 1859) innehåller en vidlyftig
och upplysande historik samt ett förslag till
ny författning i ämnet, uteslutande grundad på
jämnlikhetsprincipen. Bevillningsstadgarna för
1861 och alla senare år äro uppgjorda i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med nämnda komitéförslag.
Den för 1875 gällande bevillningsstadgan (af d. 17
Oktober 1873, med smärre ändringar af d. 18 September
1874) är indelad i tre artiklar, hvarjämte hon
innehåller föreskrifter om bevillningsafgifternas
påförande, uppbörd, afkortning och redovisning.
Första artikelns bevillning, eller
personlig skyddsafgift, erlägges med 40 öre för man
och 20 öre för qvinna af hvarje person, som skall
utgöra mantalspenningar. Lappmarkernas befolkning
är likväl befriad från denna afgift. Andra artikeln
stadgar bevillning af fastighet med 3 öre för hvarje
100 kronors taxeringsvärde å jordbruksfastighet och
5 öre för 100 kronors värde af annan fastighet. För
kronohemman, upplåtna under åborätt, och för å lön
anslagna boställen betalar innehafvaren. All annan
staten tillhörig fastighet är befriad, likaså allmänna
stiftelsers egendom, kanal- och vägbyggnader, bönehus
m. m. För inkomst erlägges i bevillning 1 procent,
men uppgår ej årsinkomsten till 400 kr., är den
fri, och om inkomsten är 400 kr. eller mera, dock ej
öfverskjutande 1,800 kr., undantagas från beskattning
300 kr. Befriade äro medlemmar af konungahuset
äfvensom allmänna stiftelser, kommuner m. fl. samt
nomadiserande lappar. Uti tredje artikeln äro
sammanförda bevillningsafgifter för flere olikartade
beskattningsföremål: gåfva, testamente, fynd,
sedelutgifningsrätt m. m. Kbg.
Allmän rådstuga, jur. I städer utan stadsfullmäktige
är allmän rådstuga det organ, genom hvilket kommunen
utöfvar sin beslutanderätt i de ordnings- och
hushållningsangelägenheter, som äro gemensamma för
alla hennes medlemmar, så vida handhafvandet af dessa
angelägenheter icke enligt gällande författningar
tillkommer offentlig ämbetsmyndighet, eller ärendena,
ehuru för kommunen gemensamma, icke röra kyrkan eller
folkskolan. I städer med stadsfullmäktige är allmän
rådstuga organet för
val af stadsfullmäktige. Allmänna rådstugan
består af stadens samtlige röstberättigade
innevånare. Röstberättigade vid allmän rådstuga
äro alla välfrejdade myndiga svenska undersåtar,
som äro skyldiga att betala skatt till staden,
på grund deraf att de äro derstädes uppförda till
erläggande af allmän bevillning till staten för fast
egendom eller för inkomst af kapital eller arbete
(bevillning efter andra artikeln Bevillningsstadgan),
och icke häfta för oguldna stadsutskylder, samt
bolag, hvilkas lottflertal innehafves af välfrejdade
svenska undersåtar, och för hvilkas rösträtt samma
grund finnes som den för enskilda medlemmar af
stadskommunen föreskrifna och som ej häfta för oguldna
stadsutskylder. Hvarje röstberättigad eger en röst för
bevillning, efter andra artikeln Bevillningsstadgan,
till och med en krona, samt en röst för hvarje der
utöfver efter nämnda artikel honom påförd hel kronas
bevillning; dock må ingen utöfva rösträtt för större
antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af
stadens hela röstetal efter röstlängden, eller i något
fall för högre röstetal, än som motsvarar bevillningen
för 10,000 kronors inkomst af kapital eller arbete.
I stad med öfver. 3,000 innevånare utöfvas
kommunens beslutanderätt af stadsfullmäktige. I
stad med 3,000 innevånare eller derunder beror
det deremot på allmänna rådstugan att bestämma
huruvida beslutanderätten skall öfverlemnas åt
stadsfullmäktige eller utöfvas af allmänna rådstugan
sjelf. För giltigheten af ett beslut i förstnämnda
syfte fordras, att beslutet skall hafva blifvit
fattadt med ett röstflertal af mer än två tredjedelar
af de vid allmänna rådstugan närvarandes röstetal
efter röstvärdet. Beslutet gäller för en tid af fem
år. Samma röstflertal fordras äfven för beslut om
afskaffande af stadsfullmäktige.
Allmän rådstuga skall i städer, der stadsfullmäktige
ej finnas, hållas minst två gånger om året: en gång
under Juni och en gång under December månad, inför
magistraten, hvars ordförande äfven är ordförande i
allmänna rådstugan, samt i städer med stadsfullmäktige
en gång: i December månad, de år då stadsfullmäktige
böra väljas. För besluts fattande fordras, utom i
nyss nämnda tvänne fall, endast enkelt flertal af de
afgifna rösterna efter röstgrunden. Vid lika röstetal
gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter
hufvudtalet biträdt. Blifver pluraliteten ändock
oafgjord, eger ordföranden utslagsrätt.
Allmänna barnbördshuset i Stockholm, som inrättades
år 1775, efter Rikets ständers derom gjorda
framställning och under ledning af professor
David v. Schulzenheim, har till bestämmelse
dels att, såsom välgörenhetsinrättning, till
vård emottaga barnaföderskor under deras
barnsängstid, dels att, såsom läroanstalt,
lemna tillfälle till praktisk undervisning i
barnförlossningskonsten såväl för medicine studerande
som för barnmorskelärlingar. Anstalten står öppen
för hvarje barnaföderska utan afseende på stånd eller
vilkor, äfven om anmälningen skulle ske med förseglad
namnsedel. Enligt gällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
