Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bain, Alexander - Baines, Edward - Baini, Guiseppe - Bairaktar - Bairam - Baird, Spencer Fullterton - Baireuth - Baisse - Baiter, Johann Georg - Baja - Bajada del Paraná - Bajaderer - Bajæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Baines-Bajse
1450
nämnas A short history of electric docks (1852),
The senses and the intellect (1855), The emotions and
the will (1859), The study of cha-racter, including
anestimate ofphreno?o(/y(\8Q\), Mind and body:
theories ön their relation (1873), The minor works
of George Grote, with critical remarks (1873). B. har
dessutom utgiMt läroböcker i engelsk grammatik, logik,
astronomi, meteorologi samt elektricitetslära.
Baines [bens]. 1) EdivardB., engelsk publicist,
f. 1774, d. 1848, började sin bana såsom biträde
på ett tryckeri i Leeds och blef 1801 utgifvare af
"Leeds Mercury", hvilken tidning under hans ledning
snart blef en politisk makt och medelpunkten för
den liberala rörelsen i norra England. 1833-41 var
han ledamot af underhuset och framstod der såsom
anförare för de protestantiske dissenters. - 2)
M a U h e w Talbot B., den förres son, advokat,
f. 1799, d. 1860, från 1847 medlem af underhuset,
inträdde under Palmerston i kabinettet såsom kansler
för hertigdöinet Lancaster. - 3) Edward B., den förres
bror, f. 1800, deltog med sin fader i redigerandet
af "Leeds Mercury" och öfvertog densamma helt och
hållet efter dennes död. Han har utgifvit History
of the cotton manufaoiiire in Great Britain (1835)
m. fl. verk af liknande art. 1859-74 var han medlem af
parlamentet och utmärkte sig der, liksom förut fadern,
såsom en af ledarna för dissenters.
BaTni, Giuseppe, italiensk musikteoretiker och
kyrkokomponist, f. 1775 i Kom, utbildade sig i
Seminario romano, upptogs som sångare i påfliga
kapellet, för hvilket han sedermera (1814) blef
direktör, efter att förut hafva af-böjt tvänne af
Napoleon honom gjorda anbud, nämligen direktörsplatsen
vid kejserl. kapellet i Paris och anställning som
generaldirektör för hela Frankrikes kyrkmusik. Död
1844. B. kan anses såsom den siste utlöparen af
den gamla romerska skolan, hvars hela stränghet han
reproducerade midt under en förvekligad tidssmak. Hans
Miserere är också det enda verk af nyare tonsättare,
hvilket njutit äran att upptagas bland dem, som
under påskveckan sjungas i Sixtinska kapellet. Mest
betydande är B. likväl såsom musikalisk forskare,
framför allt genom sitt berömda källverk Memorie
storico-critiche detta vita e delle opere di Giovanni
Pierluigi da Palestrina (1828), hvilket, i trots af en
nog .ensidig beundran och partiskhet för Palestrina,
likväl innehåller ytterst vigtiga underrättelser
om den gamle mästaren och hans föregångare.
A. L.
Bairaktär (eg. Bairak-dar], Turk., "fanbärare",
hedersnamn för Mahmud ILs energiske storvesir Mustafa.
Bairatn 1. Beiram, namn på tvänne religiösa fester
hos turkarna. Den ena, som räcker i tre dagar, firas
vid slutet af fastetiden; den andra, som varar i fyra
dagar och äfven kallas kurbaan-bairam (offerfest),
firas 70 dagar ^fter den förra.
Baird [bard], Spencer Fullerton, nordamerikansk
zoolog, f. i Pennsylvanien 1823, vice sekreterare vid
"Smithsonian institution" i Wa-
shington sedan 1855, är en bland dem, som kraftigast
bidragit till kännedomen om Nord-Amerikas
vertebrat-fauna, särskildt genom bearbetning
och anordning af det rika material, som blef
samladt under de resor och undersökningar, hvilka
föregingo anläggningen af j ern-vägarna mellan
de östre och de vestre staterna i Körd-Amerika.
F. A. s.
Baireuth 1. Bayreuth [-röjt], hufvudstad i
bajerska regeringsområdet Ober-Franken. 17,841
innev. (1871). Det eger ett kungligt slott,, flere
kyrkor, deribland en protestantisk i spetsbågs-stil,
synagoga, operahus m. fl. märkliga byggnader. Skalden
Jean Paul (Richter) tillbragte en stor del af sin
lefnad i B., der han dog 1825, och der hans staty (af
Schwanthaler) blef upprest 1841. 1873 började Richard
Wagner der bygga en stor "nationalteater", som är
bestämd till skådeplats for hans egna operor. Den
invigdes i Aug. 1876 med "Ring der Niebelungen"
(Nibelungarnas ring). - Om Baireuths historia,
se Ansbach.
Baisse [bäss], Fr., handelst., prisfall i kursen på
värdepapper, i synnerhet börspapper. Motsatsen är
Hausse. - Baissier [bässie], säljare, som spekulerar
på kursens fallande. Motsatsen är Haussier.
Baiter, Johann Georg, tysk filolog, f. 1801 i Zurich,
sedan 1833 öfverlärare vid gymnasiet derstädes. Han
har utgifvit textkritiska upplagor af flere klassiska
författare, bl. a., i förening med Sauppe, Oratores
attici (1839-50) samt, i förening med Orelli och Halm,
Ciceros och Platons arbeten.
Baja, stad i ungerska komitatet Bacs, vid
Donau. Omkr. 18,000 innev. Betydlig handel med säd
och svin.
Bajäda del Paranå, stad i den Argentinska republiken
i Syd-Amerika, vid Parana. Omkr. 10,000 innev. Det
var 1852-1861 hela republikens hufvudstad.
Bajaderer (af Port. lailadeira, danserska),
benämning på indiska danserskor. Uti Indien,
kallas de devedasjies ("gudarnas tjenarinnor"),
emedan de invigt sig åt tempeltjensten och såsom
gudens prestinnor dansa vid hans fester. Det är
en stor skilnad mellan de egentliga ba-jadererna -
unga flickor ur de högre kasterna, som endast egnat
sig åt någon guds tjenst samt åtnjuta högt anseende
- och de offentliga danserskor, som uppträda mot
betalning vid enskilda fester. Bajaderernas dansar
äro pantomimer, som under ackompanjemang af flere
olika musik-instrument, framställa händelser ur den
indiska mytologien, kärleksäfventyr o. d.
Baja?, romersk småstad vid Kampaniens kust, s. v. om
Neapel, mellan Cumae och Puteoli. Det var berömdt som
badort samt för sin härliga natur, men framför allt
för den förfinade lyx, som der utvecklades af den
romerska aristokratien. Hela trakten var bebyggd med
villor, och när landet icke gaf tillräckligt utrymme
för sådana, skaffade man sig nya byggnadsplatser
genom fyllningar ut i hafvet. (Derpå syftar Horatius i
ett af sina oden, II. 18). Lyxen öfvergick med tiden
till en ytterligt sedeslös yppighet, hvilken Seneca
varnande skildrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
