Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1808-09 års krig samma fenomen, som före-kommo under
frihetstiden, och beslöts 1830 samt genomfördes
1834 den realisation, som väsentligen bestämt vårt
penningeväscnde, hvarigenom en riksdaler specie
bestämdes lika med 2% riksdaler banko i sedlar, ehuru
en riksdaler banko och en riksdaler specie egentligen
skulle hafva varit lika.
Den svenske riksbanken har nu till uppgift att
bibehålla det inländska och utländska myntet vid dess
rätta valör, att vara en depositions-och lånebank samt
att bereda staten en inkomst. Banken drifver såväl i
Stockholm som vid sina fyra låne-(afdelnings-)kontor
(i Göteborg, Malmö. "Visby och Luleå) vanliga
bankaffärer, hvarvid den dock är underkastad regler
och begränsningar, sammanhängande dermed att den är
en statsanstalt och således bör hafva det allmänna
bästa till mål. Bankens sedlar, som åtnjuta det
företrädet, att de skola såsom mynt i riket anses
och således äro ett legalt betalningsmedel, få lyda
å 5, 10, 50, 100 och 1,000 kronor. Sedelstocken,
hvaruti dock inberäknas vissa förbindelser, som
skola vid anfordran betalas, får aldrig utgöra mer
än 30,000,000 kr. utöfver bankens metalliska kassa
jämte tillgångar på utrikes ort af guld och silfver
äfvensom hos utländska banker och hus innestående
medel. - Banken är pligtig att offentliggöra års- och
qvartals-uppgifter öfver sin ställning i allmänhet
samt halfårs- och månatliga öfver sedelstockens
förhållande till metalliska kassan jämte tillgången
i utländska valutor.
Bankens styrelse består af sju af Eiksdagen valda
personer (bankofullinäktige). Derjämte finnas af
Eiksdagen tillsatta styrelser för låne-kontoren.
Utom Eiksbanken finnas i Sverige enskilda
bankanstalter. Önskas ej för dessa
sedelutgif-ningsrätt, gälla för deras bildande
inga andra regler än för bildande af bolag
i allmänhet. Angående bankers rättighet att
utgifva sedlar har sedan 1824 funnits en särskild
lagstiftning. Den nuvarande lagen är af den 12 Juni
1874. För sedelutgifvande bankers bildande fordras
först och främst tillåtelse af konungen. Vidare
måste delegarna, som äro solidariskt ansvariga för
bolagets förbindelser, vara minst 30 till antalet,
utom hvilka derjämte s. k. kommandit-delegare kunna
antagas. Grundfonden får ej vara mindre än 1,000,000
kr. och måste vara till fullo inbetald, och skall
en viss del deraf användas på i lagen föreskrifvet
sätt. Sedel-utgifningen är af lagen begränsad. Minsta
sedelvalören är 5 kr. Statskontroll och meddelande
till statens organ af periodiska uppgifter äro
föreskrifna.
En annan art af svenska banker var filialbankerna. I
stället för sedlar utgåfvo dessa anvisningar å
riksbanken och åtnjöto af denne emot 4 % ränta lån och
kreditiv, i senare tider endast det senare. Fastän
de benämndes filialbanker, voro de enskilda banker,
om ock stående i ett visst sammanhang med riksbanken.
c. G. H.
De svenske enskilde bankerna, af hvilka hittills
ingen, ens för en dag, behöft inställa sina
betalningar, ega i allmänhet i förhållande till
rörelsens omfång tämligen obetydliga grundfonder. De
hafva i stället, på senare tiden i allt vidsträcktare
mån, sökt - särskildt genom utvidgning af
depositionsrörelsen - tillgodogöra det befintliga
förrådet af oplaceradt kapital. Stiftandet af
Stockholms enskilda bank (% 1856) är i detta hänseende
epokgörande. Ur nyssnämnda förhållande är i väsentlig
mån att förklara de i allmänhet stora dividender,
som dessa banker år efter annat kunnat gifva. På
helt annat sätt gestalta sig förhållandena i Norge
och Danmark, der bankerna röra sig med jämförelsevis
stora grundfonder, under det att betydliga delar
af folio- och depositionsomsättningen förmedlas af
dervarande sparbanker.’ Den nuvarande omfattningen
af de svenske bankaffärerna torde i någon mån kunna
bedömas af följande siffror.
Ställning vid 1875 års slut:
Riksbanken.
Enskilda m. fl. banker.
74,208,456 kr. 11,586,648 "
Grundfond . . . 25.000,000 kr. Eeservfond . . .
5,000,000 " Till framtida disposition . . .
4,596,408 " 5,066,334 " Innestående å upp-
och af-
skrifning . . . 1,344,994 " 34,601,632 "
D:o å deposition 6,456,105 " 158,179,884
" Utestående å kreditiv ..... 8,255,899 "
73,750,569 "
D:o å öfriga lån 28,205,808 " 93,551,869 " Utelöpande
sedlar 36,178,218 " 59,826,473 " Obegagnad sedel-
utgifningsrätt 11,181,838 " 17,485,581
" Särskildt visar depositionsrörelsen följande
utvecklingsgång. A depositionsräkning innestodo
vid slutet af år
1850....... 208,695 kr.
1855....... 1,450,775 "
1859....... 10,544,640 "
1865....... 32,245,231
1870....... 58.307,020
1871....... 74,255,518
1872.......103,287,141
1873.......137,237,326
1874.......184,500.672
1875.......164,635,989
3% 1876.......191,448,823
Norge fick 1815 en egen bank, grundad på aktier. Denne
bank, den ende i landet, hvilken får utställa sedlar,
har sin styrelse i Trondhjem och filialafdelningar
i alla större norska städer (Kristiania, Bergen,
Drammen o. s. v.). Utdelningen var 11 % 1874 och 12 %
18"5-För öfrigt finnas i Norge flere privatbanker,
men utan sedelutgifningsrätt.
Danmark fick sin förste bank (kurant-banken)
1736. Den var först en aktiebank, men blef 1773
en statsbank. Missbruk af sedelut-gifningen
vållade samma fenomen, som ofvan beskrifvits för
Sverige. Kurant-banken, liksom flere under tiden
bildade bank-institutioner, upphäfdes 1813, då ett
slags realisation af sedlarna egde rum och en ny
bank, riksbanken, bildades, hvilken 1818 förvandlades
till en s. k. nationalbank, grundad på aktier, ehuru
på visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
