- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1525-1526

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bank - Bank - Banka - Banka upp - Bankbán - Bankekind - Bankeryd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


sätt under statskontroll. De öfrige bankerna, som
finnas i Danmark, äro ej sedelutgifvande.

I Finland bildades 1811 med förskott af statsmedel
ett vexel-, låne- och depositionskontor, som
1840 omorganiserades under namn af Finlands bank
och fick utvidgad sedelutgif-ningsrätt. En senare
omorganisation egde rum 1859. Intill 1867 stod "banken
under öfverinseende af den kejserlige senaten, som gaf
föreskrifter rörande banken. Efter nämnda år utöfvas
öfverinseendet öfver banken af bankofullmäktige, valda
af landtdagen. Den finske banken har ej monopol på
sedelutgifning. I Finland-bestå två enskilda banker:
Föreningsbanken i Helsingfors och Nordiske aktiebanken
för handel och industri i Viborg. Båda ega, liksom
ock Finlands bank, en mängd afdelningskontor i
landets städer.

Namnet banker bäres ock af hvarjehanda andra
penningeanstalter, såsom sparbanker, hypo-teksbanker,
folkbanker m. fl., hvilka i allmänhet dock ej äro
hvad man vanligtvis tänker sig under namnet banker.
c. G. H.

Bank. 1) Såsom krigsvetenskaplig term förekommer
detta ord mest i sammansättningar, såsom kanonbank och
skyttebank, men brukas stundom i stället för något af
dessa och betyder då: en bakom ett bröstvärn anbragt
upphöjning, hvarifrån kanoner eller skyttar slquta
öfver vallen. Skyttebankarna benämnas stundom ännu,
liksom fordom, banketter. G. u.

2) I väg- och vattenbyggnadslionsten förekommer
bank 1. bankfyllning såsom namn på en utfyllning
af jord (sten), som utgör underlaget för en väg
eller jernväg, äfven som på de fyllningar eller
jordmassor, som vid en kanal begränsa och bilda
den egentlige kanalbädden, d. v. s. den sänkning,
som upptager kanalens vatten. Deraf benämningarna
väg-bank, jernvägsbank, kanalbank m.
fl. Tryck bank är en mindre bankfyllning, som
under vissa förhållanden, då grunden är osäker,
anbringas på sidan om hufvudbanken och löper parallelt
med denne samt har till ändamål att utöfva ett
mottryck, för att derigenom hindra huf-yudbanken att
sjunka. Bankens öfre begränsning kallas dess krön,
och sidobegränsningarna kallas dossering eller slänt.
xlbg.

3) Bank, sandbank, sandrefvel äro äfven benämningar
på uppgrundningar, som förekomma i hafvet och i slam
förande floder. Med sandrefvel menas vanligen sådana
uppgrundnin-gar eller sandbankar (i hafvet), som
merendels löpa parallelt med kusterna, på ett större
eller mindre afstånd ifrån dem och som antagligen
härröra från slamförande vågor. Med sandbankar
förstås deremot vanligen afsättningar från
slamförande floder. Sandbankar uppkomma således
antingen i sjelfva floden eller utanför hennes utlopp
(mynning). Klbg.

4) Bank kallas äfven en mörk molnmassa,
sammanhängande med horisonten. Är den i
uppstigande, medför den ofta blåst och obehagligt
väder; då solen icke går klart ned vid horisonten,
utan försvinner bakom en dylik molnvägg, säges hon
"gå ned i bank", hvilket ofta bebådar dåligt väder
för den följande dagen. R. 5.

Bänka 1. Bangka, en Nederländerna tillhörig Ö i
ostindiska arkipelagen (1° 30’-3° 8’ s. br. samt
105° 9’-106° 51’ ö. L), s. ö. om Sumatra, hvarifrån
den skiljes af Bänka-sunde t. Arealen 12,600
qv.-kilom. (227 qv.-mil). 63,922 innev. (1874),
till en tredjedel Idneser. Yppig vegetation. Ris,
muskatnöt-trädet och kokospalmen odlas. Bergen
innesluta jern, silfver och guld. Öns största
rikedom är dock hennes tennmalmer, hvilka jämte
dem, som finnas i Corn-wallis, äro de bästa och
rikaste på jorden. Tenn-grufvorna, stora öppna
grafvar af ända till 12 m. (40 f.) djup och 240-270
m. (800-900 f.) längd, bearbetas för nederländska
regeringens räkning medelst vaskning, hufvudsakligen
af kineser, och gifva i årlig afkastning omkr. 10
mill. amsterdam-skålp. Hufvudstad: Mun t o k.

Bänka upp, ångm. Då man för någon kort tid icke
behöfver begagna en ångmaskin, men dock ej vill släcka
af, utan söka bibehålla vattnet i pannan varmt och
ångtrycket lågt, sammanföres elden till ene änden
af eldstaden samt öfvertäckes med ett lätt lager
af aska, hvarjämte, till förekommande af starkt
drag, spjällen till skorstenen och askugnsdörrarna
nästan helt och hållet tillslutas. Detta kallas att
"bänka upp eldarna". Dessa underhållas derefter
med aska från askugnarna. Då på ett ångfartyg
maskinen icke för tillfället användes och eldarna
skötas på nämnda sätt. säges fartyget "ligga med
upp-bankade eldar". Genom detta sätt att gå till
väga vinnes den fördelen, att man hastigt och med
stor bränslebesparing kan få upp tillräckligt ånga
för att hafva maskinen i gång. R. N.

Bankbån 1. B a nu s Bank, en ungrare, som var samtida
med konung Andreas II. Dennes gemål, Gertrud, hade
förskaffat sin sedeslöse broder Eckart tillfälle
att förföra B:s sköna maka, men den förbittrade äkta
mannen ställde sig i spetsen för ett uppror (1213),
stormade under konungens frånvaro det kungliga slottet
och lät hugga drottning Gertrud i stycken. Eckart
lyckades med knapp nöd fly undan. Då konungen återkom,
blef B. gripen och afrättad. - Detta ämne har blifvit
dramatiskt behand-ladt af flere diktare, bl. a. af
Katona i "Bankbån" (1827), hvilket med skäl anses
som den ungerska literaturens bästa drama, och af
Grill-parzer i "Ein treuer diener seines herrn"
(1830).

Bankekind. 1) Härad och tingslag i Östergötlands
län. Det räknade 1875 på en yta af 55,755
hekt. (112,942 tnld) 13,543 innev. Af ytan utgjordes
5,343 hekt. (10,687 tnld) af insjöar. Häradet
utgöres, af socknarna Askeby, Svinstad, Värna och
Örtomta samt delar af socknarna Landeryd, Vårdsberg,
Grebo, Björ-säter, Atvid, S:t Lars, Rystad med Näsby,
Törnevalla, Gistad och Yxnerum. Tillsammans med Åkerbo
och Hanekinds härad bildar det en domsaga. - 2) Kontra
k ti Linköpings stift. 11,504 innev. (1875). Det
innefattar följande pastorat: Grebo och Värna,
Örtomta, Askeby, Atvid, Svinstad samt Vårdsberg.
j. H.

Bankeryd, socken i Småland, Jönköpings län,
Tveta härad. Arealen 3,713 hekt. (7,522 tnld). 29
fm. mtl. 1,014 innev. (1875V Annex till Jerstorp,
Vexiö stift, Tveta kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:20:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free