Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 411-412 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bethmann - Bethmann, Friederike Auguste Konradine, född Flittner - Bethmann-Hollweg Moritz August von - Béthune - Bethune, David - Beting. Se Arbetsbeting - Beting, skeppsb. - Beting-stoppare, sjöv. Se Stoppare - Betjente - Betlehem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåller en mängd konstskatter, bl. a.
Danneckers verldsbekanta "Ariadne på Naxos". Se
Bethmann-Hollweg.

Bethmann, Friederike Auguste
Konradine, född Flittner, tysk skådespelerska, f.
1760 (enligt några källor 1766 eller 1771), gjorde
till en början lycka med sin behagliga
sångröst, men sedermera egnade hon sig åt talscenen,
der hon snart så mångsidigt utvecklade sin
ovanligt stora talang, att hennes samtida icke
voro ense huruvida hon var störst i
återgifvandet af högtragiska roler eller af en verldsdams
fina koketteri eller en ung flickas oskuldsfulla
naivetet. 1785 gifte hon sig med komikern
Unzelmann och fick jämte honom anställning
vid kungl. teatern i Berlin, der hon blef
publikens älskling. 1803 skilde hon sig från
Unzelmann och gifte sig med skådespelaren
Bethmann. Död 1814 (1815).

Bethmann-Hollweg, Moritz August von,
tysk rättslärd och statsman, f. 1795 i
Frankfurt a. M., härstammade på mödernet från den
berömda bankirfamiljen Bethmann. Han
studerade rättsvetenskap i Göttingen under Hugo
och i Berlin under Savigny samt blef juris
doktor 1818. År 1823 blef han professor i
civilrätt och civilprocess i Berlin samt
förflyttades senare till Bonn såsom professor i
samma ämnen. 1858–62 var han preussisk
minister för kyrko- och undervisningsärenden. Han
har författat flere vetenskapliga arbeten,
hufvudsakligen i processrätt. Det förnämsta är
Der civilprocess des gemeinen rechts in
geschichtlicner entwickelung (1864–74), som innehåller
"Der römische civilprocess" och "Der
germanisch-romanische civilprocess im mittelalter".
Detta verk, som utmärker sig för grundlig
forskning och klart framställningssätt, afbröts under
framställningen af civilprocessens utveckling
under perioden från det 12:te till det 15:de
årh., men skall fortsättas af professor Wach i
Bonn. I. L.

Béthune [bety’n], stad i franska depart.
Pas-de-Calais, n. v. om Arras. 8,410 innev. (1872).
I närheten ligger det fordom befästa slottet
Annecin. Genom freden i Utrecht 1713
öfverlemnades B. definitivt till Frankrike.

Bethune [bety’n], David, kardinal och primas
af Skotland. Se Beaton.

Beting. Se Arbetsbeting.

Beting, skeppsb., kallas en, för ankartågets
eller ankarkettingens beläggning, på däck
uppförd timmersammansättning. Vanligast består
betingen af en betingsknekt (a) och en
betingstryckare (b) med erforderlig klädsel
af jern. En dylik beting finnes på hvardera
sidan om medellinien. Betingsknekten är en
upprättstående träpjes, hvilken med sin
öfverste ände räcker något upp öfver det däck, hvarpå
betingen är uppförd, samt med sin underste
ände ned till närmast underliggande däck.
Betingsknektens öfre del är fogad till akterkant
af någon däcksbalk i det öfre däcket; dess
underste ände deremot till förkant af närmaste
däcksbalk i det undre däcket. Till stöd för
betingsknekten lägges på förkant af densamma
en betingstryckare, hvilken sträcker sig några

fot utåt det öfre däcket, öfver hvars balkar
tryckarens underkant "bröstas".
Betingsknektens öfverste ände, eller hufvud (c), är försedd
med en klädsel af gjutet jern. Genom denna
klädsel och betingsknekten sitta i
tvärskeppsriktning två bultar, hvilkas på betingens
bordvartssida utskjutande ändar hafva en tillplattad



och något uppåtböjd form. Dessa, som kallas
horn, tjena att uppbära kettingen. – Ett
annat slags beting är så anordnad, att tvänne på
ofvan beskrifna sätt och på ömse sidor om
medellinien midtför hvarandra stående
betingsknektar med tillhörande tryckare äro förenade
med en tvärbeting (d) af sådan längd, att dess
ändar räcka något bordvarts om betingsknektarna.
Såväl betingsknektarnas hufvud som
tvärbetingen äro försedda med erforderlig jernklädsel.
Figuren visar huru ankarkettingen i detta fall
"lägges till betings" eller "betas". Jfr
Bråspel. R. N.

Beting-stoppare, sjöv. Se Stoppare.

Betjente, betjeningen vid ett allmänt verk.
– Kronobetjente, länsmän och fjerdingsmän.
Fordom hade ordet betjente en mera vidsträckt
bemärkelse. Så t. ex. omfattade benämningen
kongl. maj:ts betjente samtlige
tjenstemännen i ett kollegium, med undantag af president
och ledamöter. Ännu i 1686 års kyrkolag och
i äldre skolordningar kallas prester, organister
och klockare kyrkobetjente samt
akademiernas, gymnasiernas och skolornas lärare
akademie-, gymnasie- och skole-betjente.
– Stads-betjente, personalen vidrådstufvan.
– Revisions-betjente, tjenstemän i ett
revisionskontor. – Adels-betjente,
gårdsfogdar o. d. å adelsgods. Kbg.

Betlehem (Hebr., "brödhus"). 1) Stad i
Palestina, 7,5 kilom, (1 mil) s. om Jerusalem.
I B. föddes konung David (hvarför stället också
kallas "Davids stad") och Jesus Kristus. I
närheten dog patriarken Jakobs hustru Rakel.
Öfver en grotta, der enligt sägnen Jesus
föddes, står nu en kyrka, invigd åt "S:ta Maria
de praesepi" (d. v. s. "Den heliga Maria af
krubban") och ursprungligen byggd af kejsar
Konstantin den stores moder, Helena. I en
annan grotta skall den hel. Hieronymus hafva
författat bibelöversättningen Vulgata. Äfven
förmäles, att både han och kyrkofadern Eusebius
äro der begrafna. Orten kallas nu Beit-el-ham
("kötthus") och bebos af omkr. 5,000 innev.,
mest grekiska, armeniska och latinska kristna.
Trakten är ganska fruktbar. – 2) Stad i den
nord-amerikanske unionsstaten Pennsylvanien,
n. v. om Filadelfia. 8,068 innev. (1870). Det är
hufvudort för herrnhutarna och anlades 1741

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>