Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betlehem - Betlehemiter l. Betlehemsbröder - Betlehemskyrkan - Betlen Gabor, furste af Siebenbürgen. Se Bethlen - Betning, kem. tekn. Se Beta - Béton - Betonica - Betsa - Betsaïda - Betsam l. Betseam - Betsberg, Stora och Vestra - Betse, namn på flere orter i Ungern. Se Becse - Betseam, stad i Samarien. Se Betsam - Betsjuaner l. Bitsuaner, kanske riktigare Tjsuaner - Betsman. Se Besman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af mähriska bröder. Universitet sedan 1866;
berömd läroanstalt för flickor.
Betlehemiter l. Betlehemsbröder kallas
en vestindisk munkorden, stiftad 1659 af en
franciskanmunk, Peter af Bétancourt, i
Guatemala. Ordens medlemmar skulle uteslutande
egna sig åt sjukvård och fri skolundervisning.
1687 fick orden påflig sanktion och 1707
samma rättigheter och privilegier som alla andra
tiggareordnar och hospitalsbröder. Genom sina
flerstädes i Syd-Amerika inrättade hospital och
fattigskolor hafva betlehemiterna varit till icke
ringa välsignelse för detta land. – Under
namnet betlehemiter förekom i 13:de årh. äfven
en engelsk dominikan-orden, om hvilken man
ej eger mycken kännedom. Äfven Hus’
anhängare kallades under stundom betlehemiter,
efter betlehemskapellet i Prag, der Hus
predikade. J. H. B.
Betlehemskyrkan i Stockholm (Östra
Beridarebansgatan). Samuel Owen, som efter sin
inflyttning till Sverige lifligt kände saknad af
engelsk gudstjenst, anhöll 1825 hos det
Wesleyanska metodistsamfundet i England, att det
skulle sända en predikant till Stockholm,
hvilket också skedde. Först hitskickades en mr
Stephens och 1830 G. Scott. Dessa predikade till
en början i ett lusthus vid Stora trädgårdsgatan,
hvilket uppläts af excellensen K. de Geer, men
det växande tilloppet af åhörare föranledde
slutligen byggandet (1838–40) af det s. k.
"Engelska kapellet", som invigdes d. 30 Okt.
sistnämnda år. Scott blef snart, till följd af
pöbelns förbittring mot honom, tvungen att lemna
landet, och kapellet stängdes, 1842. Icke förr
än 1851 öppnades det åter, då P. M. Elmblad
af grossh. Keijser, i hvars vård kapellet blifvit
lemnadt, fick tillstånd att der hålla
bibelförklaringar. 1854 bildade sig under G. F.
Liljencrantz’ ordförandeskap en förening för inköp af
detta kapell, och konferensen sålde det då för
36,000 kr. En direktion valdes, kapellet fick
namnet Betlehemskyrkan, och stadgar antogos,
hvilkas förste paragraf lyder: "Kyrkan
upplåtes endast för Guds heliga ords förklaring och
betraktande eller annan andaktsöfning
äfvensom meddelanden, föredrag och
öfverläggningar i full öfverensstämmelse med den svenska
kyrkans antagna bekännelse". 1857–67 var
C. O. Rosenius anställd som predikant vid denna
kyrka.
Betlen Gabor, furste af Siebenbürgen. Se
Bethlen.
Betning, kem. tekn. Se Beta.
Béton [-tå’ng], Fr. (Lat. signium, Eng.
concret-stone), en blandning af hydrauliskt murbruk
med stenskärf eller småsten. Massan, som i
början är flytande, blir såväl i luft som under
vatten mycket fast och hård. Hon nyttjas derför
i stor mängd vid grundläggning af
vattenbyggnader. Till béton använder man – allt efter
den hastighet, hvarmed den bör hårdna –
Roman- och Portlands-cement eller alunskiffermjöl.
Se Cement.
Betonica L., bot. farmak., ett slägte bland
labiaterna, tillhörande kl. Didynamia L.
Blommornas kransar äro gyttrade till ett ax med
äggrunda skärmar; blomkronans pip är krökt och
öfre läppen odelad. B. officinalis L.
förekommer i hela Europa, upp till Skåne. Rot, blad
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>