Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blindundervisning - Blindverk, Blindning - Blinkfyr. Se Blänkfyr - Blittersdorff, Friedrich Landolin Karl, friherre von - Blitum - Blixen-Finecke, Karl Frederik Axel Bror von - Blixt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blindundervisning. Det är först på de
sista hundra åren, som konsten att undervisa
blinda personer höjt sig till en sjelfständig
gren af den pedagogiska didaktiken. Förut hade
man visserligen i enskilda fall lyckats bibringa
dem insigt i ett och annat fack, men utan
bestämd metod. Redan 1667 gaf J. Bernoulli
undervisning i skrifning åt en blind flicka i
Genève, och den blinde Saunderson hade lärt sig
att med hjelp af nålar och snören lösa
komplicerade matematiska uppgifter. Af största
betydelse för blindundervisningens historia blef
en fröken Paradies i Wien, hvilken uttänkte
sinnrika hjelpmedel för läsning, skrifning,
notsättning och orgelspelning. Hennes metod
tjenade V. Hauy till mönster vid inrättandet (1784)
af den första blindanstalten, hvilken i Paris
anlades af honom efter samma allmänna
grunder som de, hvilka af abbé de l’Epée blifvit
följda i fråga om döfstum-undervisningen. I
denna anstalt undervisades till en början 12
blinda barn i handarbeten, musik, läsning,
skrifning, räkning. Småningom utvidgades
inrättningen, och 1791 blef hon ett statens institut.
Efter denne förebild upprättades blindanstalter
i de flesta europeiska land. Det är egentligen
endast läs- och skrifmetoden samt den
geografiska undervisningen, som meddelas efter en för
blinda särskildt lämpad form. Kunskap i
läsning meddelas vanligen genom s. k.
relieftryck (se d. o.). Skrifning lär man den blinde
derigenom att man låter honom med en griffel
följa bokstäfver, som blifvit inskurna i
trätaflor, hvarefter han småningom lär sig att på
fri hand framställa dem på papper. För
undervisningen i geografi betjenar man sig af
reliefkartor. I hufvudräkning vinna de blinde
vanligen en förvånande färdighet. Stor vigt lägges
ock på musikundervisningen och handaslöjden.
Blindverk, Blindning, befästningsk.,
skärmar af flätadt ris, hvilka stundom uppsättas vid
belägringsarbeten, i ändamål att för fienden
dölja, hvad som förehafves bakom dem. G. U.
Blinkfyr. Se Blänkfyr.
Blittersdorff, Friedrich Landolin Karl,
friherre von B., badensisk diplomat, f. 1792,
d. 1861, tjenstgjorde först någon tid som chargé
d’affaires i Petersburg och skickades 1821 till
Frankfurt som Badens ombud vid tyska
förbundsförsamlingen. Han lade der i dagen den
strängaste konservatism. 1835 blef han hemkallad,
utnämndes till utrikesminister och kom i
den häftigaste konflikt med landtdagen samt
lyckades 1841 genomdrifva andre kammarens
upplösning. Men då oppositionen tillväxte i styrka
och B. icke vann storhertigens samtycke till sina
planer på hennes undertryckande, lemnade han
1843 sin syssla och återvände till sin förre plats
vid förbundsförsamlingen, der han stannade till
1848. Sedan den tiden lefde han mycket
tillbakadraget, harmsen öfver den framgång de
åsigter vunnit, hvilka han bekämpat. I sitt arbete
Einiges aus der mappe des freiherrn von
Blittersdorff (1849) redogjorde han för sina
politiska tänkesätt.
Blitum L., bot., växtslägte tillhörande nat.
fam. Chenopodiaceae Juss., kl. Pentandria L., har
enkelt blomhylle och fröna (antingen alla eller
några) fästa på kant inom en fröblåsa. Ett par
svenska arter, B. capitatum och B. virgatum,
hafva blomfodret vid fruktens mognad uppsväldt
och saftigt, hvarför fruktsamlingarna likna röda
bär. Andra arter, hvilka stå närmare Chenopodium,
hafva frukterna torra, t. ex. de allmänna
ogräsen B. glaucum, B. bonus Henricus
m. fl. O. T. S.
Blixen-Finecke, Karl Frederik Axel Bror
von, baron, f. 1822 på Dallund (Fyen), var i
kriget 1848 chef för en sqvadron frivilliga
"herregårdsskytter" samt 1850 en bland stiftarna af och
en tid ordförande i "grundejerforeningen", som
ville häfda godsegarnas politiska inflytande och
bekämpa planen om en tvungen aflösning af
fäste-förhållandet, men å andra sidan tillstyrkte
frivillig försäljning af fästegodset. I
flygskriften Skandinavismen praktisk (1857) föreslog
han en ömsesidig adoption af de två nordiska
konungahusen på det sättet, att det längst
qvarlefvande skulle ärfva alla tre kronorna. 1858
invaldes han i folketinget, der han uppträdde
som afgjordt liberal. Dec. 1859–Febr. 1860
var han utrikesminister och minister för Slesvig.
På denne post uppmanade han prins Kristian
(sedermera Kristian IX) – med hvilkens svägerska,
prinsessan Augusta af Hessen-Kassel, han
1854 hade trädt i äktenskap – att öfvertaga
ståthållareskapet i Holstein, som då skulle
intaga en lösare ställning till Danmark. Med
anledning af de tyska klagomålen öfver
språkreskripten (synnerligast af 1810, 1840, 1850,
1851 och 1852) häfdade han (efter en kortare
resa i mellersta Slesvig), i en berättelse till
konungen, dessa reskripts rättmätighet. I
öfverensstämmelse dermed stiftade han 1861
"Dannevirkeforeningen", som skulle ställa
Sönderjylland i närmare förbindelse med konungariket,
samt fortsatte i folketinget och (sedan 1860) i
riksrådet oppositionen mot ministèren Hall. Från
1864 tog B. ingen del i det offentliga lifvet.
Han dog 1873 efter långvarig sjuklighet. E. Ebg.
Blixt. 1. Meteor. Det ljusfenomen, som
uppkommer i atmosferen vid en plötslig urladdning
af molnens elektricitet. Urladdningen sker
antingen mellan tvänne moln eller mellan ett
moln och jorden; i det senare fallet plägar man
säga, att "åskan slår ned". Att blixten är af
samma natur som den elektriska gnista, hvilken
hoppar öfver från konduktorn af en
elektricitets-maskin till en ledare, som närmas derintill
– en åsigt, som vann bekräftelse förnämligast
genom Franklins experiment i midten af förra
århundradet – framgår deraf, att hans
verkningar, ehuru mycket mera intensiva, dock äro
fullkomligt likartade med dem, hvilka den elektriska
gnistan åstadkommer. Så t. ex. träffar blixten
i synnerhet föremål, som mycket höja sig öfver
jordytan, t. ex. kyrktorn, träd, skeppsmaster
m. m., liksom ock gnistan vanligen öfverspringer
till den närmaste ledaren i granskapet. Den
lätthet, hvarmed elektriciteten passerar genom
metaller, gör, att dessa tyckas utöfva en
dragningskraft på blixten, hvilken för att komma
öfver från den ena ledningen till den andra
ofta genombryter mellanliggande oledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
