Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bloch, Karl Henrik - Block - Block, Maurice - Blockad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom likväl icke bort från skildringarna af
italienskt och danskt folklif, och särskildt
fortsatte han att väcka munterhet och löje genom
romerska pojkar och munkar, i olika tragikomiska
situationer: En romersk gat-barberare (1864),
Munken, som plockar fjäderfä (1870), En
tjensteflicka (1870), en Fiskarekäring (1816) m. fl. Ph. W.
Block, obearbetadt stycke af trä, sten eller
metall (sågblock, marmorblock, tennblock o. s. v.).
1. Geol. Se Erratiskt block.
2. Skeppsb. Kortare stycken af balkar eller
timmer. Sådana nyttjas till aflöpningsblock
(se Aflöpning) och kölblock
(stapelblock). De senare äro placerade under kölen,
på omkring 1,4 m. (5 f.) afstånd från
hvarandra och uppbära hela fartyget, när detta står
på stapel eller i docka. Ett köl- eller
stapelblock utgöres af två eller flere ofvanpå
hvarandra liggande block. Af dessa kallas de
understa för fasta block, det öfversta deremot
klyfblock, emedan man förr sönderklyfde och
borttog detsamma straxt innan fartyget gick af
stapeln. (Numera brukar man i stället kila upp
fartyget så mycket, att de öfre blocken och
sidostöttorna kunna borttagas.)
Kantringsblock kallas de på kant, mellan kölen och
bädden ställda plankstycken, hvilka, sedan man
borttagit så många af kölblocken, att de
återstående ej hafva nog kraft att uppbära
fartyget, tjena att hindra dettas nedsjunkning i
släden. Vid fartygets rörelse böra de stjelpa
omkull (kantra) och äro för detta ändamål
afrundade på de kanter, som glida emot både
upptill och nedtill. Jfr Bädd. R. N.
3. Sjöv. En mekanisk inrättning, bestående
af en eller flere trissor. som äro rörliga omkring
en axel, hvars ändar hvila i tvänne sidostycken.
Tvä sådana utgöra i förening med sin löpare
(a, tåg) en hissinrättning (s. k. talja, gina),
genom hvilken kraften att lyfta eller flytta
tyngder o. d. mångfaldigas, allt efter antalet af de
skifvor (trissor), på hvilka tåget löper. Ett
block består af flere olika delar.
Blockhuset, den yttre, omgifvande delen, är vanligtvis
af trä (ask eller alm), men kan äfven vara af
jern eller metall. Det är af oval eller rund
form och har för skifvan en genomskärning,
kallad skifgattsöppning. Rundt omkring
blocket går blockstroppen, som är enkel (b)
eller dubbel (c) och kan vara af tågvirke, jern
eller jerntross. På det stroppen ej skall
krängas af, finnas i blockhuset, vid kanterna,
urskölpningar, kallade kipar, i hvilka han har
sin plats; omkring båda stropp-parterna lägges
derjämte en s. k. bensel (d). I stroppens
ene ände sitter en hake (e), stjert (f) e. d.,
tjenande att fästa blocket der det skall
begagnas. På jernblock är denne hake vanligtvis
rörlig och kan vridas rundt omkring, hvarför ett
sådant block kallas lekare-block. I andre
änden af stroppen sitter vanligtvis en liten stropp,
kallad hundsvott (g), hvaruti den fasta parten
af löparen (a) fästes. I skifgattsöppningen
emellan blockhusets sidostycken insättas
blockskifvorna (af pockenholz, jern eller metall),
hvilka, då de äro flere, icke sitta omedelbart
intill hvarandra, utan skiljas genom
mellanväggar. I skifvorna och blockhusets sidostycken
finnas hål, genom hvilka nageln (h, af
hagtorn eller jern) går. Då skifvorna äro af trä,
förses hålen med bussningår af jern eller
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
