Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixt - Blixtflaska. Se Blixt, fys. - Blixthjul - Blixt-kedja. Se Blixt, fys. - Blixtrör l. Fulgurit - Blixt-skifva l. Blixt-tafla, fys. Se Blixt, fys. - Bloch, Sören Niklas Johan - Bloch (Ung. Ballagi), Moritz - Bloch, Karl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blixt-röret, der lapparna äro fästa i spiral
omkring ett glasrör eller en glasstaf, eller med
blixt-flaskan, hvilken utgöres af en
ladd-flaska, hvars yttre beläggning blifvit ersatt
af ett lager metallfilspån. Till denna kategori
af apparater hör ock blixt-kedjan, hvars
länkar bestå af omvexlande stycken af metall
och något oledande ämne. R. R.
Blixtflaska. Se Blixt, fys.
Blixthjul, fys., har man kallat det äldsta
slaget af "strömafbrytare" eller reotom, d. v. s.
den apparat, som har till ändamål att på
mycket korta mellantider vexelvis sluta och öppna
en elektrisk ström. Blixthjulet utgöres af en i
periferien med tänder försedd kopparskifva, på
hvilken mellanrummen mellan tänderna
vanligen äro fyllda med något isolerande ämne
(elfenben e. d.). På blixthjulets periferi släpar
en metallfjäder, hvilken vid skifvans
kringvridning träffar än tänderna, än de isolerande
mellanrummen. Strömmen, som är ledd genom
kopparskifvan och metallfjädern, är följaktligen
sluten, så ofta fjädern träffar en tand, men
afbruten, när hon träffar ett mellanrum.
Apparaten nyttjas sällan numera, sedan man
uppfunnit sjelfverkande reotomer (i hvilka den
elektriske strömmen sjelf sätter apparaten i rörelse).
Sådana äro "Neeffske hammaren" eller
"Wagnerske hammaren" och "Foucaultska
afbrytningsapparaten". Reotomer användas
hufvudsakligen vid induktionsapparater, der den
elektriske hufvudströmmen bör underkastas täta
afbrott, på det att den deraf uppväckte
induktionsströmmen må blifva intensiv och kunna
utöfva kraftiga verkningar. R. R.
Blixt-kedja. Se Blixt, fys.
Blixtrör l. Fulgurit, meteor., kallar man
en af blixten bildad rörformig kropp af
qvartssand, hvilken i det inre har en glaserad yta,
men utvändigt är ojämn, till följd deraf att
sandkorn sammansintrats derpå. Sådana kroppar
anträffas vid eller något under ytan af
qvartssandlager och hafva uppkommit derigenom att
blixten på sin väg till det underliggande
vattendränkta jordlagret genomträngt och smält
sanden. Blixtrören kunna uppnå en längd af
10 m. (34 f.); deras inre diameter varierar från
1 till 50 millim. Under stundom hafva, genom
inverkan af den omgifvande fuktiga och kalla
sanden, delar af ett blixtrör blifvit plattryckta
samt äro fullkomligt massiva. De äro ofta
greniga, tillspetsade nedåt och mestadels mycket
sköra. Om deras uppkomstsätt framställdes
de mest olikartade åsigter, innan man i början af
innevarande århundrade lyckades finna den rätta.
Till bevis för att de bildas af åskslag kan
anföras, att man vid åtskilliga tillfällen upptäckt
fulguriter i sand, som ännu var varm efter den
blixt man såg träffa stället. Man har äfven
lyckats på artificiel väg eftergöra korta
blixtrör, derigenom att man låtit en stark elektrisk
gnista slå igenom sönderstött glas, blandadt med
koksalt. – Om blixtrör såsom fysikalisk
apparat se Blixt, fys. R. R.
Blixt-skifva l. Blixt-tafla, fys. Se Blixt,
fys.
Bloch [block], Sören Niklas Johan, dansk
pedagog, f. 1772, blef 1788 student, tog 1793
filologisk examen och anställdes derefter som
lärare. 1806 blef han rektor i Nyköbing och
1815 i Roskilde. 1851 drog han sig tillbaka till
privatlifvet. Han var en nitisk skolman och
verkade dessutom mycket såsom utgifvare af
skolböcker (grekiska, hebreiska och danska
språkläror). Äfven författade han pedagogiska
afhandlingar och utgaf upplagor af klassikerna. B.
försvarade ifrigt det nygrekiska uttalet af det
grekiska språket och kom genom sitt arbete
Revision der von den neueren deutschen
philologen aufgestellten oder vertheidigten lehre von
der aussprache des altgriechischen (1828) i ett
lifligt meningsbyte med Tysklands lärde.
Bloch (Ung. Ballagi), Moritz, ungersk
språkforskare, f. 1815 i Ternova, är sedan 1851
teologie professor i Pest. Han har utgifvit en
grammatika öfver ungerska språket (1845)
äfvensom en ungersk-tysk ordbok, hvilken anses
för det bästa lexikografiska arbete öfver
magyarernas språk. B. har äfven öfversatt en del
af bibeln på ungerska.
Bloch [block], Karl Henrik, dansk genre-
och historiemålare, professor, född d. 23 Maj
1834 i Köpenhamn, genomgick konstakademien
derstädes och begaf sig 1859 till Italien, der han
med några kortare afbrott vistades i sex år.
Efter sin återkomst (1865) blef han medlem af
Köpenhamns konstakademi och invaldes året
derpå till utländsk ledamot af Akademien för
de fria konsterna i Stockholm. – B. hade
redan före sin resa väckt mycken
uppmärksamhet genom sina än idylliska, än allvarliga, än
skälmska och humoristiska skildringar af danskt
folklif. Bland dessa må nämnas
Söndagseftermiddag på Refsnäs, Fiskare på Jyllands vestkust
(två taflor, 1857 och 1858), Far skall sofva och
En måltid (1859), hvilken sistnämnda tafla
utmärker sig för en djupare och varmare
färgbehandling, än konstnären dittills mäktat
åstadkomma. Under de första åren af sin vistelse i
Rom, der han tillegnade sig en solidare
formgifning, valde han ämnen ur det italienska folklifvet
(En fiskare från Sorrento, 1861, i
Kristiansborgs slottsgalleri, och Två munkar, 1862).
Epokgörande för B:s verksamhet blef vid denna
tid hans utställning af Samson i qvarnen (1863;
Kristiansborg), enär han med denna stora,
förträffliga tafla fördes in på historiemålningens
område, der han sedermera skapat sådana verk
som Jairi dotter (1864; Kristiansborg), den
kolossala Prometeus’ befrielse (1865, på beställning
af konungen af Grekland), Niels Ebbesen och
grefve Geert (1867), Kristian II i fängelset
(1871; Kristiansborg) samt Samson och Dalila
(1874; i Hamburg). Äfven i hans historiska
och mytologiska målningar gör sig emellertid
gerna en genreartad uppfattning gällande. Detta
är fallet jämväl i hans religiösa arbeten, t. ex.
i taflorna till Frederiksborgs slottskyrkas bönstol
(Marias bebådelse, 1866, m. fl.) samt ett par
om en djup andlig känsla vittnande altartaflor,
af hvilka vi påminna om den 1875 i Stockholm
utställda, för Löderups kyrka i Skåne bestämda
Christus consolator. Historiemålningen trängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
