Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröstfenor, Pinnæ pectorales, zool., fiskarnas främre par lemmar - Bröstgrop, äfven Hjertgrop eller Maggrop, Præcordia, anat. - Bröstgång, Ductus thoracicus, anat. - Bröstharnesk. Se Harnesk - Brösthinna, anat. Se Bröst - Brösthåla, anat. Se Bröst - Bröstkaka, med. farmak. - Bröstkalf, krigsv. - Bröstkatarr (jfr Katarr), Lungkatarr, Bronkialkatarr, Bronchitis, katarr i luftrören och deras grenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma mån som denna gördel reducerats. Äfven
högre upp i ryggradsdjurens utvecklingsserier,
t. ex. hos ödlorna, ligger nyckelbenet
ursprungligen utanpå framkanten af skulderbågen,
tydligen påminnande om det sätt, hvarpå det först
uppträdt hos fiskarna såsom ett tilläggs-ben till
det egentliga skelettet, och härstammande från
hudsystemet. Prototypen äfven till menniskans
nyckelben var således en gång i djurserien
några fjäll på en fisk.
Bröstfenornas ändamål hos de fleste fiskarna
är, liksom bukfenornas, hufvudsakligen att tjena
såsom balans-redskap. Afklipper man den ena
kroppssidans bröstfena, ser man fisken falla öfver
åt detta håll. Sådan är dessa fenors uppgift
äfven i den enklaste form, i hvilken sidolemmar
förekomma på ryggradsdjur, nämligen på
lansettfisken, der de ej ens äro skilda från
bukfenorna, utan gemensamt med dem motsvaras
af en kant längs bägge sidorna af buken.
Bröstfenorna tjena jämväl till redskap vid rörelse bakåt
äfvensom till att hejda farten, och de äro i detta
afseende oftast det enda (visserligen klena)
verktyg fisken har. För rörelse framåt duga de ej
mycket; i detta fall äro stjerten och dess fenor
(stjertfenan, bakre delen af ryggfenan och
analfenan) de förnämsta redskapen. Under sådana
förhållanden är det lätt förklarligt, att
bröstfenorna ganska ofta, t. ex. hos åtskilliga flundror
och ålar, äro reducerade eller till och med
försvunna, såsom förhållandet ofta är äfven med
bukfenorna. Å andra sidan hafva de på två
fiskslägten, flygsimporna (Dactylopterus) och de
egentliga flygfiskarna (Exocastus) fått en
storartad utveckling och en egendomlig användning:
dessa fiskar begagna dem nämligen för att
stundtals uppehålla sig i ett eljest främmande
element, luften. Likaså kunna de få en särskild
betydelse, t. ex. hos gnodingarna (Trigla), hos
hvilka några af deras strålar utvecklas mera
än de öfrige, få starkare muskulatur samt blifva
tjocka och rikt utrustade med
nerv-förgreningar, hvarigenom de kunna användas såsom
känsel-redskap. F. A. S.
Bröstgrop, äfven Hjertgrop eller
Maggrop, Praecordia, anat., den på främre bukväggen
befintliga svaga insänkning, som hos icke feta
personer finnes i vinkeln mellan båda sidornas
7:de och 9:de refbens-brosk, nedom eller
framför magskärfven. Den utgör en del af
epigastrium. (Jfr Abdomen.) G. V. D.
Bröstgång, Ductus thoracicus, anat., det
tunna, mjuka, af bind-, muskel- och elastisk väf
bestående, endotel-klädda rör, som från
bukinelfvorna och de nedre kroppsdelarna leder lymfan
genom brösthålan, först långsåt och höger om
ryggraden, sedan tvärs öfver och framför denna,
till venstra nyckelbens-venen, hvari lymfan
tömmes. G. V. D.
Bröstharnesk. Se Harnesk.
Brösthinna, anat. Se Bröst.
Brösthåla, anat. Se Bröst.
Bröstkaka, med. farmak., en farmaceutisk
beredning i form af en liten stämplad kaka och
innehållande något läkemedel mot katarrer i
luftstrupen och lungorna. Svenska farmakopén
omnämner två slags bröstkakor: Trochisci
glycyrrhizae, "vanliga bröstkakor", som bestå af 1 del
lakrits och gummi arabicum med 4 delar socker,
samt Trochisci glycyrrhizae thebaici, "bröstkakor
med opium", som innehålla 1 del opium, 2 delar
tolu-balsam, 15 delar lakrits och gummi
arabicum jämte 30 delar socker. De s. k. Afzelii
och Dubbs bröstkakor innehålla lakrits och opium.
Af bröstkakor med sistnämnde beståndsdel böra
högst 4–6 tagas på dygnet. O. T. S.
Bröstkalf, krigsv., namn på hvar och en af
de tre klotsar, hvilka sitta fästa emellan och
vid plankorna på en lavett, i ändamål att hålla
dessa på behörigt afstånd från hvarandra. Se
Lavett. W. G. B.
Bröstkatarr (jfr Katarr), Lungkatarr,
Bronkialkatarr, Bronchitis, katarr i luftrören
och deras grenar. Katarr i luftrören,
vanligen förenad med katarr i luftstrupen (trachea),
är en mycket ofta förekommande sjukdom. Dess
vanligaste orsaker äro förkylning samt
inandning af för kall eller med främmande ämnen
(damm och dylikt) förorenad luft. Anlaget för
sjukdomen ar mycket olika hos olika personer.
Det ökas genom ofta upprepade katarrer; svaga,
och förvekligade personer angripas lättare än
andra. Sjukdomar i lungorna och hjertat
åtföljas ofta af bronkialkatarr. Till sin intensitet
är sjukdomen mycket olika. I lindriga fall har
den sjuke endast en mer eller mindre retsam
hosta, med till en början sparsam, sedermera
ymnigare upphostning; han besväras af en känsla
af sveda och sårighet i bröstet, har obetydlig
eller ingen feber och blir efter några dagar
eller en eller annan vecka fullt återställd, utan
att sjukdomen tvungit honom att upphöra med
sina vanliga sysselsättningar eller ändra sitt
vanliga lefnadssätt. Denna form af akut
bronkialkatarr – som ofta är förenad med snufva, till
följd af katarr i näsans slemhinna, och heshet,
till följd af katarr i struphufvudet – är i vårt
klimat en ytterst vanlig åkomma, i synnerhet
under den kallare årstiden. I svårare fall äro
symptomen hufvudsakligen desamma, ehuru
ofta i hög grad stegrade. Äfven dessa svårare
fall gå dock merendels snart öfver under lämplig
vård. Ej sällan händer likväl, att den akuta
bronkialkatarren, vare sig att den från början
varit af lindrigare eller svårare art, drager ut
på längden och blir kronisk. Äfven den
kroniska bronkiten är mycket vanlig hos oss. Den
är en mycket envis och svårbotlig sjukdom samt
qvarstannar ofta för beständigt. Men oaktadt
symptomen blifva svårare år för år, kan den
sjuke stundom uppnå mycket hög ålder. Ofta
uppkomma genom den kroniska bronkiten
utvidgningar af bronkerna, s. k. bronk-ektasier,
samt emfysem och andra sjukliga förändringar
i lungorna. Under det att sjukdomen sålunda
vanligen i de akuta fallen är af ringa betydelse
och, äfven om den blifvit kronisk, endast
undantagsvis omedelbart hotar lifvet, äro vissa former
af densamma redan i sig sjelfva af
allvarsammare betydelse. Om t. ex. katarren griper
öfver på de finaste förgreningarna af luftrören
eller i stor utsträckning uppträder
hufvudsakligen i dessa, är den ofta vida betänkligare. I
synnerhet gäller detta, om barn angripas af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
