Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burgund (Fr. Bourgogne) har varit namn på flere i politiskt eller geografiskt afseende skilda områden - Burgundiska drägten. Se Drägt - Burgundiska viner. Se Bourgogne-viner - Burgundiska kanalen, en kanal som förenar Seines och Rhônes vattenbäcken - Burgundiska kretsen, en af det forna Tyska rikets tio kretsar - Burgundisk lag. Se Burgund 1) - Burgundiskt kors, ett lutande kors af taggiga grenar. Jfr Andreaskors - Burgs, oriktigt namn på en socken i Gotlands län. Se Burs - Burhampore l. Burhanpur, namn på tvänne städer i britiska Ostindien. Se Berhampur - Buridan, Jean - Burieter, mongoliskt nomadfolk. Se Bureter - Burin, Fr., grafstickel - Buris, dansk prins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII), nedstacks af dennes gunstling Duchâtel
(d. 10 Sept. 1419). Till följd af detta mord
drefs Johans son Filip den gode (1419–67)
afgjordt öfver till engelsmännen; först 1435 slöt
han fred med Karl VII, hvilken då nödgades
afstå områdena Mâcon, Auxerre, Bar-sur-Seine,
Péronne, Amiens, Abbeville, Ponthicu, Boulogne
m. m. 1429 hade Filip genom köp förvärfvat
Namur, och 1430 på grund af arfsrätt Brabant
och Limburg. 1436 ryckte han till sig Hainaut
(Hennegau), Holland och Zeeland samt köpte
1443 Luxemburg. Derigenom kom det
burgundiska väldet att omfatta en mängd af de genom
handel och industri mest blomstrande landen i
Europa och kunde täfla i makt med den tidens
största riken. Den burgundiske hertigens hof
(i Dijon) öfverglänste alla andra furstars i prakt
och var deras förebild i ridderliga idrotter
(instiftandet af "Gyllene skinnets" orden i Brügge
1430), etikett och drägt ("den burgundiska
drägten"). Hären betraktades som en mönsterarmé.
Det är ej att undra öfver, att Filips son, Karl
den djerfve (1467–77), som lade Geldern
och Zütphen (1473) till sina förra besittningar,
under sådana förhållanden närde planen att
göra sig till konung och skapa en ny suverän
stat i Europa. Men han stupade vid Nancy (d.
5 Jan. 1477) mot schweizarna, hvilkas frihet
han antastat. Efter hans död indrogs sjelfva
hertigdömet B., som var ett manslän, till franska
kronan. Hans öfriga besittningar ärfdes af
hans dotter Maria och öfvergingo efter hennes
död (1482) till hennes och hennes gemåls, den
tyske kejsaren Maximilian I:s, son Filip.
Maximilian sammanslog dem till en särskild krets af
Tyska riket, näml. den burgundiska
kretsen. Genom Filips gifte med den spanska
arftagerskan Johanna kommo de forna burgundiska
landen och Spanien att förenas under Karl V:s
spira. Karl innehade för en kort tid äfven
hertigdömet B., hvilket han 1526 (genom fördraget
i Madrid) tvang Frans I att afträda, men 1529
(genom freden i Cambrai) återlemnade. Sedan
dess har B. såsom provins varit förenadt med
Frankrike. – Titeln hertig af Bourgogne bars
af Ludvig XIV:s äldste sonson, Ludvig (f. 1682,
d. 1712).
6) B., en af Frankrikes gamla
provinser, det forna hertigdömet B., gränsar i n.
till Champagne, i v. till Nivernais och
Bourbonnais, i s. till Lyonnais och Dauphiné, i ö.
till Savojen och Franche-Comté samt motsvarar
i det närmaste departementen Ain,
Saône-et-Loire, Côte-d’Or och Yonne. Provinsen hade
ända till 1789 sina särskilda états généraux
(ständer), hvilka hvart tredje år sammanträdde
i Dijon, provinsens hufvudstad. Biskopen af
Autun var den främste bland de andlige, adeln
valde sjelf sin ordförande, och mären i Dijon
var tredje ståndets talman.
7) Frigrefskapet B. l. Hög-Burgund.
Se Franche-Comté. J. Th. W.
Burgundiska drägten. Se Drägt.
Burgundiska viner. Se Bourgogne-viner.
Burgundiska kanalen (Canal de Bourgogne),
en kanal, som förenar Seines och Rhônes
vattenbäcken. Den är gräfd mellan den förres
tillflöde, Yonne, och den senares, Saône. Längd
242 kilom. (33 mil).
Burgundiska kretsen, en af det forna Tyska
rikets tio kretsar, upprättades 1512 af kejsar
Maximilian I och omfattade nordvestre delen
af riket, näml. Franche-Comté l. frigrefskapet
Burgund (efter hvilket den var uppkallad) och
de sjutton nederländska provinserna. Karl V
upphäfde 1548 Tyska rikets öfverhöghet öfver
kretsen, men den ställdes under detta rikes skydd
och var pligtig att lemna bidrag till dess
försvar och till kriget mot turkarna (till det förra
ändamålet lika mycket som två kurfurstar, till
det senare lika mycket som tre). Kretsen hade
ett ombud vid den tyske riksdagen och kunde
insätta två bisittare i rikskammarrätten. Dess
område minskades under tidernas lopp (i
synnerhet genom uppkomsten af Förenta
Nederländernas republik samt genom krig mot
Frankrike) och bestod slutligen endast af de s. k.
Österrikiska Nederländerna, hvilka genom
freden i Luneville (1801) afträddes till Frankrike
och nu till störste delen utgöra konungariket
Belgien.
Burgundisk lag. Se Burgund 1).
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
