Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Czerny, Georg Petrovitsch - 2. Czerny, Alexander Karageorgevitsch - Czerny, Karl - Czetate, by i Valakiet - Czetz, Johan - Czirknitz, köping i österrikiska kronlandet Krain - Czörnig, Karl, friherre von Czernhausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Czerny [tsjerni], Georg Petrovitsch, på grund
af sin mörka hy kallad Kara-Georg, d. v. s. svarte
Georg, serbisk frihetshjälte, föddes 1766 af ett
fattigt bondfolk. Hat till turkarna, af hvilka
han och hans familj lidit våldsamheter, dref honom
att såsom frivillig deltaga i Österrikes krig mot
Turkiet 1788–91. Någon tid efter freden slog han sig
ned som kreaturshandlare i byn Topola i Serbien
och förvärfvade snart ej allenast förmögenhet
utan äfven anseende. På grund af sitt inflytande
och sina förbindelser med de serbiske knäserna
var äfven han ämnad att blifva ett offer vid det
blodbad, som de turkiske ryttarna (spahis) d. 4
Febr. 1804 vid Valjevo anställde på framstående
serber, till hämd för att dessa hos sultanen klagat
öfver deras vilda framfart. C. räddade sig genom en
rask flykt och kallade derefter sina landsmän till
vapen. Natten till d. 12 Febr. valdes han af 300
folkombud till höfvitsman. 1804–05 rensade han hela
Serbien, så när som på Belgrad, från turkar. Men
de serbiske stormännen afundades honom hans makt
och tillsatte, under rysk medverkan, en senat
såsom motvigt mot den af C. ledda folkförsamlingen
(skupschtinan). Split uppstod, och af detta begagnade
sig turkarna samt anföllo Serbien 1806. De hade
i två drabbningar slagit serberna, då C. genom sin
seger vid Misjarskopolje och eröfringen af Belgrad
å nyo räddade landet. Han sprängde derefter senaten
och bibehöll sig såsom Serbiens styresman i sju år,
trots yttre krig och afundsmäns stämplingar. När krig
1809 utbröt mellan Ryssland och Turkiet, trängde C.,
hvars plan var att lösgöra alla de slaviska folken
från turkiskt välde, segrande in i Bosnien och
ämnade åstadkomma en folkresning i detta land; men
serbernas motgångar hemma tvungo honom att återvända
och derjämte söka ryssarnas hjelp. Dessa skickade
trupper, hvarefter C. dref bort turkarna och så
för tredje gången räddade landet. Turkarna, hvilka
samtidigt hårdt ansattes af ryssarna, erbjödo C. att
blifva landets furste under turkisk suveränitet;
men i förlitande på ryssarnas fortfarande bistånd
afslog C. detta anbud. I freden i Bukarest, 1812,
lemnade ryssarna likväl Serbien åt dess öde. C. inlät
sig då i underhandlingar med sultanen och vidtog inga
försvarsanstalter. När turkarna voro rustade, angrepo
de 1813 Serbien från tre håll. Serberna blefvo slagna,
och C.
flyktade öfver på österrikiskt område. 1817 återvände
han i hemlighet, i afsigt att framkalla en allmän
resning på Balkanhalfön. Men genom Serbiens dåvarande
styresmans, Milosch Obrenovitschs, åtgörande blef
han lönmördad i Semendria d. 27 Juli 1817. C. hade
aldrig gått i skola och kunde icke skrifva. Han var
slaf af sin lidelse: i ett utbrott af vrede dödade
han sin bäste vän. Hans underbara energi, tapperhet
och hänförelse gåfvo honom makt öfver massorna och
uppeldade äfven dem.
2. Czerny [tsjerni], Alexander Karageorgevitsch,
furste af Serbien, den förres son. Se Alexander
Karageorgevitsch.
Czerny [tsjerni], Karl, tysk pianist och tonsättare,
f. 1791, d. 1857 i Wien, der han tillbragte
nästan hela sitt lif och der han förvärfvade
ett utomordentligt anseende såsom pianolärare
och virtuos. Han var lärjunge af Beethoven och
Clementi. Bland hans elever märkas Liszt, Thalberg,
Döhler, Jaell m. fl. Som kompositör utvecklade
C. en otrolig produktivitet (900 nummer, utom otaliga
arrangement). Hans arbeten ega likväl i allmänhet ej
någon djupare halt. Af stort värde äro hans etyder,
som allmänt begagnas vid pianoundervisningen.
A. L.
Czetate [tsje-], by i Valakiet, bekant genom de
strider, som der föreföllo mellan ryssar och turkar
d. 6, 7 och 9 Jan. 1854.
Czetz [tsjets], Johan, ungersk revolutionsman,
f. 1822, inträdde 1848 i det ungerska
krigsministeriet och blef 1849 general och kommendant
i Siebenbürgen. Efter katastrofen vid Világos höll
han sig en tid gömd hos några vänner i Ungern,
men lyckades 1850 fly öfver till England. Der utgaf
han Memoiren über Bems feldzug in Siebenbürgen in
den jahren 1848 und 1849 (1850).
Czirknitz [tsjirk-], köping i österrikiska kronlandet
Krain, s. ö. om Laibach, och Czirknitz-sjön. Se
Zirknitz och Zirknitz-sjön.
Czörnig [tsjör-], Karl, friherre von Czernhausen,
österrikisk statistiker, f. 1804 i Czernhausen
i Böhmen, blef 1841 direktör vid statistiska byrån i
Wien, 1850 afdelningschef i handelsministeriet och
1863 president i statistiska centralkommissionen,
från hvilken befattning han tog afsked 1866. År
1848 var han medlem af Frankfurt-parlamentet. Det
vigtigaste af hans statistiska arbeten är Ethnographie
der österreichischen monarchie (1855–57).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
