Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diluvium - Dimar, stad i arabiska landskapet Jeman. Se Damar. - Dimbild - Dimblåsor - Dimbo - Dimension - Dimeter - Dimidium - Diminuendo - Diminutivum - Dimission - Dimissorial - Dimitri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krafter, som ännu i dag äro verksamma på jordklotet,
nämligen genom strömmande och svallande vattens samt
glacierers och isbergs geologiska verkningar, hvilka
yttra sig i den fasta jordskorpans afnötning samt
fragmentens flyttning till och aflagring på andra
platser, o. s. v. Nu för tiden användes namnet
diluvium mest af tyska geologer – af svenska nästan
aldrig. I Sverige, der ifrågavarande bildningar
säkerligen underkastats mera omfattande undersökningar
än i andra land, delas de i glaciala och postglaciala
bildningar. Sveriges diluvial-lera, diluvial-sand,
glacial-lera, glacial-sand, krosstensgrus och
kross-stenslera äfvensom dess rullstensgrus m. m. äro
glaciala. Vissa leror och sandarter, torf m. m. äro
postglaciala bildningar, hvilka tillsammans utgöra
posttertiär- eller qvartärformationen. E. E.
Dimar, stad i arabiska landskapet Jeman. Se Damar.
Dimbild. 1. Meteor. Se Aureola. –
2. Fys. a. Skuggbild, som från högre belägna föremål
faller på täta töcken eller moln, företrädesvis när
solen står lågt. Vissa ställen, t. ex. Brocken på
Hartz, äro bekanta för dylika bilder. Från dessa kan
en person på afstånd bland töcknen under sig få se en
jättelik bild, som efterhärmar alla hans rörelser. Man
kan äfven få se bilder, som äro alstrade af föremål
eller personer, hvilka sjelfva äro bortskymda
för åskådaren. Samma slags företeelse iakttages
stundom från höga torn. – b. Dunkel bild, alstrad i
laterna magica. Vid föreställningar med det nämnda
instrumentet vill man stundom låta en bild antingen
långsamt försvinna eller öfvergå i en annan bild med
tydliga konturer. Det förra åstadkommes derigenom att
man småningom förflyttar objektivet ur den ställning,
hvari det gifver en klar bild. Skall deremot en
bild öfvergå till en annan, sker det med användning
af två cameror. Bilden från den första göres genom
objektivets flyttning allt mer otydlig, under det man
låter en ny bild från den andra cameran framträda allt
tydligare. Se Dissolving views och Laterna magica.
L. A. F.
Dimblåsor, meteor. Dimma består hufvudsakligen af
ytterst små vattenblåsor, fyllda med vattenånga
och möjligen äfven luft. Tillvaron af sådana
blåsor är genom vissa optiska företeelser
(gårdar kring solen och månen) fullkomligt
bevisad, och man har t. o. m. kunnat uppskatta
storleken af dessa blåsor. Diametern har
befunnits vara större än 0,005, men i allmänhet
mindre än 0,02 millimeter. (Jfr Dimma.)
L. A. F.
Dimbo, socken i Vestergötland, Skaraborgs
län, Vartofta härad. Arealen 2,399 hekt. (4,860
tnld). 766 innev. (1878). Jämte Ottravad utgör D. ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Dimension (af Lat. dimensio,
mått). 1. Geom. Utsträckning i rummet. En linie, rät
eller krokig, har blott en enda dimension (längd),
en yta två (längd och bredd) och en kropp tre (längd
och bredd samt höjd eller djup eller tjocklek). En
punkt har inga dimensioner. – 2. I algebran och
den algebraiska analysen är dimension liktydigt med
grad. Sålunda har t. ex.
hvart och ett af uttrycken x2, xy, 2ab två
dimensioner, x3, x2y, abc tre dimensioner
o. s. v. Ett brutet tals dimension är lika
med skilnaden mellan täljarens och nämnarens
dimensioner. Så t. ex. har abc/d två dimensioner,
ab/cdingen och ab/cde - 1.
Dimeter, Grek. (af dis, dubbelt, och metron, mått),
metr., en af två versfötter bestående vers.
Dimidium, Lat., hälft, halfpart. – Ultra dimidium,
öfver hälften.
Diminuendo, Ital. (af Lat. diminuere, minska, af
minus, mindre), musikt., aftagande i styrka. Det är
liktydigt med decrescendo och tecknas ofta >.
Diminutivum (Diminutiv), Lat. (af diminuere,
förminska), gramm., förminskningsord. Sådana
ord bildas genom särskilda afledningsändelser,
diminutivändelser, genom hvilkas användning stamordets
begrepp förringas.
Dimission (Lat. dimissio, af dimittere, affärda,
afskeda), affärdande, afskedande, entledigande.
– Dimissionsexamen, afgångsexamen;
teoretisk-teologisk ämbetsexainen. –
Dimissionspredikan, afskedspredikan. – Dimissionera, begära
afsked från en befattning. (Jfr Dimittera.)
Dimissorial (af Lat. dimittere, bortskicka),
en af vederbörande biskop eller prest utfärdad
skriftlig tillåtelse för en annan andlig att
förrätta en kyrklig handling, som rör den förres
stift eller församling. Vid en sådan handling böra
emellertid de s. k. "jura stolae" erläggas till
den, som förrättningen egentligen åligger. För den
romersk-katolska kyrkan blefvo noggranna föreskrifter
om dimissorials utfärdande fastställda på Tridentinska
mötet (1545–63). E. J. Ö.
Dimitri (R. Dimitrij), Dmitrij l. Demetrius, namn
på flere ryska furstar. – 1. D. Alexandrovitsch,
d. 1294, insattes af sin fader, storfursten i
Vladimir Alexander Nevskij, 1260 till furste i
Novgorod, men fördrefs derifrån efter faderns
död (1263). Sedermera återkom han till Novgorod,
men måste 1281 fly, med anledning af ett uppror, för
hvilket hans broder Andrej stod i spetsen. Understödd
af tatarkanen, underkufvade D. Novgorod, slog sin
broder (1283) och blef storfurste i Vladimir. –
2) D. Mikailovitsch, "den mörkblickande", vardt
1320 furste i Tver efter sin fader, hvilken, på
föranstaltande af sin medtäflare Jurij, blifvit på
det gräsligaste sätt mördad hos "Gyllene horden". I
tatarkanens närvaro slog D. Jurij till döds och måste
derför plikta med lifvet, 1325.
– 3) D. Foma Konstantinovitsch, furste af
Susdal, d. 1383, fick 1359 af tatarkanen storfurstlig
värdighet, måste för dennas bibehållande kämpa mot
Moskva och låg sedermera i fejd med sin broder
Boris och med tatarerna. – 4) D. Ivanovitsch
Donskoj, f. 1350, d. 1389, blef 1359, efter sin
fader, furste af Moskva och fick 1362 af tatarkanen
storfurstevärdigheten. 1372 besegrade han
fursten af Tver, ehuru denne understöddes af
litaverna, och fursten af Rjäsan, hvilka gjorde
honom denna värdighet stridig. Derpå uppträdde
han fientligt mot tatarerna och slog 1378 en
tatarisk här. Då kanen Mamai, för att hämnas
detta nederlag, bröt in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
