Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dynamometer - Dynast - Dynastes - Dynasti och Dynastisk. Se Dynast. - Dynekilen - Dyner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dynamometrar äro konstruerade af Morin och Bental,
och de användas vid försök med landtbruksmaskiner
m. m. En annan klass af dynamometrar, konstruerade af
Regnier, White m. fl., tjena till direkt uppmätning af
kraften, eller det mekaniska arbete, som öfverföres
med en axel. Äfven bromsdynamometern (se d. o.),
som är uppfunnen af Prony och allmänt användes till
kraftmaskiners undersökning, tjenar – ehuru indirekt
– till uppmätning af det genom en axel öfverförda
mekaniska arbetet, på det sättet att arbetet
konsumeras af den friktion, som uppkommer derigenom
att ett par träbackar hårdt pressas mot en på axeln
fäst skifva. – 2. Fys. I optiken är dynamometer namn
på ett instrument, som tjenar att bestämma en kikares
förstoring. En af J. C. Adams konstruerad dynamometer
består hufvudsakligen af en glas- eller hornskifva,
på hvilken fina streck äro uppdragna parallelt med
hvarandra, på ett afstånd af ungefär 1/4 millim. (0,08
lin.). Om ett aflägset föremål betraktas genom denna
apparat ensam och genom densamma ställd framför
okularet på en kikare, synes det i hvardera fallet
upptaga olika antal streck, och förhållandet mellan
dessa streck angifver förstoringen. J. Ramsdens
dynamometer består af en längs en diameter ituskuren
lins, hvars båda halfyor gifva hvar sin bild, om
den ena flyttas åt sidan längs skärningslinien. Med
tillhjelp af den rörliga linshalfvan, hvilkens
förflyttning kan mätas medelst en mikrometerskruf,
bestämmes bildens storlek, och af denna åter
förstoringen. Se vidare Elektrodynamometer.
G. R. D. K. L.
Dynast (Grek. dyndstes, maktinnehafvare) betecknade i
det forna Grekland dels herskare med så litet område,
att de ej skäligen kunde kallas konungar, och dels
sådana personer, som kommit till styrelsen genom
en våldshandling (t. ex. "de trettio tyrannerna"
i Athen). Under medeltiden förstods med dynast en
herskare i allmänhet, utan afseende på storleken
af hans område, således lika väl en konung som
en baron. (I Tyskland nyttjades ordet dock endast
om de herrar, hvilka icke kommit i åtnjutande af
fullständig "landeshoheit", d. v. s. alla kejserliga
höghetsrättigheter inom området. Sedan 1400-talet
antogo dessa dynaster grefvetitel.) Ordet (som
sällan begagnats af svenska författare) brukas
nu i betydelsen af regent, höfding. – Dynasti
(Grek. dynasteia, en dynasts makt), en följd
af herskare ur en och samma slägt, herskareätt,
regenthus. – Dynastisk, som har afseende på en dynast
eller en dynasti. – Dynastisk politik, en politik,
som har till sin förnämsta uppgift att arbeta för
en dynastis intressen, genom att trygga hennes
makt. Dynastisk var i grund och botten den politik,
som fördes af medeltidens feodalherrar och af nya
tidens absolute monarker. I konstitutionella samhällen
är en dynastisk politik ej gerna möjlig. – Dynastiska
oppositionen kallades i Frankrike, under Ludvig Filips
regering, det riksdagsparti, som visserligen ville
hafva dynastien Orléans qvar på tronen, men ogillade
konungens styrelsesystem. J. Th. W.
Dynastes, Jättebaggar, zool., ett till skalbaggarna
(Coleoptera), afdelningen Pentamera
och bladhorningarnas familj (Lamellicornia) hörande
slägte, som igenkännes i synnerhet derpå att hos
hannen bröstsköldens främsta ring är utdragen till
ett hornlikt utskott, hvilket skjuter tämligen långt
framom ett tandadt utskott på pannan. Störst bland
alla skalbaggar är jättebaggen l. Herkules-baggen,
D. Hercules. Hannen blir ända till 16 centim. (5,4
tum) lång och är glänsande svart, med olivgröna, af
svart fläckiga täckvingar. Honan är 10 centim. (3,3
tum) lång, matt svartaktig med brun ludd, glänsande
endast i spetsen af täckvingarna. Herkules-baggen,
hvars larver uppnå en längd af 17 centim. (5,7
tum) och en bredd af 3 centim. (1 tum), har sitt
hem i mellersta och södra Amerika, i synnerhet
i Brasilien. Han lefver af växtsafter, håller
sig om dagen dold i allahanda vinklar och
vrår, under löf o. s. v., men blir lifligare
mot aftonen och flyger omkring under natten.
J. G. T.
Dynasti och Dynastisk. Se Dynast.
Dynekilen, hafsvik i Vette härad, Göteborgs och Bohus
län. Under Karl XII:s norska fälttåg 1716 låg der,
bevakad af en galèr-eskader under O. Strömstjernas
befäl, en svensk transportflotta, från hvilken
svenska armén försågs med förnödenheter. Den 27
Juni angrep Tordenskjold med några fartyg den
svenska flottan, som var oberedd på anfallet, och
förstörde den efter fyra timmars hård strid. Närmaste
följden deraf blef, att svenska hären måste utrymma
Norge. Såväl från svensk som från norsk sida hafva
flere gånger försök gjorts att upptaga de sjunkna
fartygen och deras last, men dessa försök ledde icke
till något nämnvärdt resultat förrän under sommaren
1880, då man lyckades upptaga åtminstone några kanoner
och kulor. – Vid D. finnes en lastningsplats med god
hamn. A. G.
Dyner (T. dünen, Fr. dunes, Eng. downs), geol.,
de ofruktbara, nakna, långdragna sandkullar,
som förekomma på låga, för starka hafsvindar
utsatta sandiga kuster och hvilka uppstå derigenom
att vinden drifver den under ebbtiden torrlagda
strandsanden inåt land (flygsand) och hopar den
till vinkelrätt mot vindriktningen utsträckta,
mer eller mindre oregelbundna förhöjningar,
som efter hand flytta sig allt mera inåt, under
det nya danas utanför. Flyttningen tillgår så,
att sandkornen af den starka blåsten rullas uppför
dynernas helt svagt (5°–10° från horisonten) lutande
vindsida, tills de nå sjelfva ryggen af höjningen,
och derefter, i lä för denna, afsätta sig på eller
liksom rasa utför och betäcka den ungefär 30° lutande
läsidan. Genom sitt oafbrutna framryckande åstadkomma
dynerna mångenstädes stor skada. De äro i stånd att
förvandla bördiga slätter till öde sandfält, begrafva
hela byar, uppdämma floder och derigenom föranleda
öfversvämningar m. m. På Jyllands vestra kust intaga
dynerna ("klitterne") ett milsbredt bälte från Skagen
ända till Blåvandshuk, en sträcka af 335 kilom. (45
mil). Äfven på Hollands och Bretagnes kuster finnas
vidsträckta dynbildningar, och likaså vid kusterna af
nordtyska laglandet. Vid det afrikanska låglandets
vestra kust lära finnas dyner, som uppnå en höjd af
180 m. (600 f.) öfver hafvet. – Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
