Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eko-vers - Ekoxe-sägtet - Ekplanteringar, kronans. Se Visingsö. - Ekplanteringsfonden - Ekrasera - Ekrasör - Eksarkom - Ekshärad - Eksjö - Eksjö friherreskap. Se Eksjö. - Eksjö landssocken - Ekskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sången i slumrande qväll
Tallkrönta bergen besvara.
Hör! Genom ådalen fara
Ljuden från häll och till häll
– häll och till häll –
Eko. – och till häll –
– häll –.
Ekoxe-slägtet, Lucanus, zool., ett till skalbaggarnas
ordning (Coleoptera) och bladhorningarnas familj
(Lamellicornia) hörande slägte, utmärkt genom
antennerna, hvilka sluta med kamlika, orörliga
utsprång och en fyra- eller flerdelad klubba,
samt genom de stora öfverkäkarna. Inom detta slägte,
som har endast få arter, träffar man den störste af
alla europeiska skalbaggar, ekoxen l. hjortbaggen,
L. cervus, så benämnd efter de stora, hjorthornlika
öfverkäkarna hos hannen. Denne är omkr. 6 centim. (2
tum), och de båda inåt böjda, i änden tvåspetsade,
i den inre randen med en lång och flere smärre tänder
besatta öfverkäkarna eller hornen äro ungefär 1,3
centim. (4,4 lin.) långa. Kroppsfärgen är svartbrun,
ofta dragande i rödt. Hos den betydligt mindre
honan är hufvudet mycket smalare än halsskölden,
och hennes öfverkäkar hafva knappast hufvudets
längd. Ekoxen är allmän i Sveriges sydligare
landskap, der han uppehåller sig i ekskogarna och
närer sig af ekarnas saft, som han uppslickar med
den håriga tungan. Under vackra aftnar flyger han
bullersamt kring trädkronorna, men om dagen suger han
på ekstammarna eller kryper under torrt löf. Sina
ägg, 15–20, lägger honan i murknande trädstammar, der
larverna, hvilka uppnå storleken af ett tämligen groft
finger, förblifva i myllan under fem år. I sinom tid
förfärdigar larven en stor kokong af murkna spånor
o. d. och förpuppar sig inom en äggrund håla med släta
väggar. Först på sjette året är hela förvandlingen
försiggången. Efter alla dessa långa förberedelser
får den ståtliga skalbaggen endast i fyra veckors tid
fröjda sig åt sin tillvaro såsom fullbildad insekt.
J. G. T.
Ekplanteringar, kronans. Se Visingsö.
Ekplanteringsfonden, förv., en fond,
som kom till stånd 1830, derigenom att afgifterna
för rättighet att fälla ek på skattejord och
säterier då blefvo reglerade. Dessa afgifter, den
s. k. ekskogslösen, levererades i landtränterierna
och tillgodofördes en nybildad, af Riksgäldskontoret
förvaltad fond för ekplanteringshagars anläggning,
till fyllande af statens framtida behof af ekvirke
till krigsskepp. Fonden upphörde vid skogsstatens
omreglering, genom k. brefvet d. 10 Dec. 1869,
och dess dåvarande behållning, 528,676 kr.,
öfverfördes derefter till Riksgäldsverkets fond.
Kbg.
Ekrasera (Fr. écraser; jfr Sv. krasa), krossa,
i grund tillintetgöra.
Ekrasör (Fr. écraseur, af écraser, krossa; jfr
Ekrasera), med., ett kirurgiskt instrument, som
utgöres af en kedjesåg eller en jerntråd och en
särskild mekanism, som gör det möjligt att tillsnöra
sågen (tråden), sedan den blifvit lagd omkring den
kroppsdel man vill aflägsna. Ekrasören tilldrages
småningom och afskiljer slutligen allt hvad den
omslutit. Ändamålet med denna
operationsmetod är att förekomma blödning, i
synnerhet vid operationer å sådana kroppsdelar, i
hvilka uppsökandet och underbindningen af ådrorna
kunna vara svåra. Emellertid är denna metod långt
ifrån tillförlitlig och derför i det närmaste
öfvergifven. Åtminstone förekommer den sällan vid
operationer på menniskor. Rsr.
Eksarkom (Grek. eksarkoma, af sarks, kött), med.,
köttig utväxt; dödkött, svallkött.
Ekshärad, socken i Värmlands län, Elfdals
härad. Arealen 92,878 hekt. (188,142 tnld),
hvaraf 8,291 hekt. (17,403 tnld) äro sjö. 7,370
innev. (1879). Tillsammans med Råda, Sunnemo och
Gustaf Adolfs kapell utgör E. ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Karlstads stift, Elfdals
kontrakt.
Eksjö l. Ekesjö, uppstad i Jönköpings län och Södra
Vedbo härad. Den har ett vackert läge på en låg och
slät mark, mellan tvänne vattendrag, och upptager,
med tillhörande stadsjord, en areal af 2,154
hekt. (4,364 tnld). 2,899 innev. (1879). Staden har
egentligen endast en lång gata. Rådhuset (uppfördt
1791), stadshuset, allmänna läroverkets hus (1846)
och kyrkan äro stadens förnämsta byggnader. Jämte
handel och handtverk (1878 hade E. 39 handlande, med
51 biträden, och 62 handtverkare, med 92 arbetare)
idka innevånarna jordbruk. 1878 funnos der 5
fabriker, med 32 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 52,189 kr. Hus, tomter och jord upptogos 1875
till ett taxeringsvärde af 1,847,200 kr. Staden
har ett femklassigt allmänt läroverk och är en af
hufvudstationerna på Nässjö-Oskarshamnsbanan. Der
finnes ett boktryckeri (hvarifrån en tidning
utgifves), två bankkontor, en sparbank, ett lasarett
("Ulfsparre-Hägerflychtska") och ett par hotell. Der
hållas hvarje år flere, vanl. fem, marknader, vid
hvilka betydlig kreaturshandel eger rum. Tillsammans
med Vexiö, Vimmerby och Borgholm väljer E. en
riksdagsman till Andra kammaren. – I äldre handlingar
kallas denna ort "Ekesio" och omtalas såsom köpstad
redan under unionstiden. Under Erik af Pommern,
lär den hafva fått stadsprivilegier. Visst är,
att staden fick sina privilegier bekräftade af Karl
Knutsson och de förste Vasakonungarna. 1568 uppbrändes
den af danskarna, hvarefter den flyttades till den
plats, der den nu ligger. (Den låg förut längre från
kyrkan.) – Staden E. jämte 3 hemman inom Mo och 20
inom Tveta härad af Jönköpings län samt 15 1/4 hemman
inom Uppvidinge härad af Kronobergs län gafs d. 15
Nov. 1653, såsom friherreskapet E., i förläning åt
Reinhold Liwe; men sjelfva staden reducerades redan på
grund af 1655 års riksdagsbeslut, och det öfriga efter
1680. – Eksjö stad utgör jämte Eksjö landssocken
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift
och Södra Vedbo kontrakt.
Eksjö friherreskap. Se Eksjö.
Eksjö landssocken, i Jönköpings län, Södra
Vedbo härad, har en areal af 15,617 hekt.
(31,636 tnld). 1,596 innev. (1879). Annex till
Eksjö stadsförsamling.
Ekskog. Redan i landskaps- och landslagarna gjordes i
vissa hänseenden skilnad mellan ekskogen (ållonskogen,
aldinviþer, hvilken senare benämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
