Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisifs visa - Elison - Eliska skolan - Elissa, rom. mytol. Se Dido. - Elit - Elivågar - Elixir - Elizabeth - Elizabeth, Port
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bernhard" utfördt klosterrof, hvarvid Elisif, dotter till
"herr Erik" och "fru Anna, af norske Gylleroten",
bortfördes ur Riseberga kloster (i Nerike). Under
färden till Gotland, dit Bernhard efter Albrekts
fall flydde med sin röfvade brud, förgicks skeppet i
storm, och Elisif var den enda, som räddades. Denna
återfördes sedan till Riseberga, men dog på andra
dagen efter hemkomsten. – Af Elisifsvisan finnes
ingen handskrift i behåll. Den utgafs af trycket första
gången 1732, af J. G, Hallman, hvilken på titelbladet
uppgifver, att den omkr. 1390 författades af biskop
Nils Hermansson (Nicolaus Hermanni) i Linköping
och då (1732) utgafs efter en af franciskanmunken
Laurentius Andreae 1520 gjord afskrift. Starka inre
och yttre skäl tala emellertid för sannolikheten
af att Elisifsvisan är ett falsarium. Så mycket är
visst, att hon ej kan förskrifva sig från den tid
hon sjelf uppgifver, utan måste vara af långt senare
datum. Måhända är den ofvannämnde utgifvaren, Hallman,
diktens författare. Denne mans begåfning och öfriga
literära bragder motsäga i intet afseende denna
misstanke. Jfr E. Bergström, "Anteckningar om våra
historiska folkvisor. 2. Elisifs visa" (i Historiskt
bibliotek, utg. af C. Silfverstolpe, arg. 1877).
R.G.
Elision l. Elidering (Lat. elisio af elidere,
utstöta, elidera) kallas i grammatiken (särdeles den
grekiska och den latinska) utstötning af slutvokalen
eller i vissa fall äfven en med svag konsonant
slutande ändstafvelse i ett ord framför vokal
eller h i början af det följande. Stundom betecknas
denna utstötning med en apostrof (’). Den grekiska
termen för elision är ekthlipsis. Jfr Aphaeresis och
Apokope. A. M. A.
Eliska skolan, en filosofisk skola i Grekland, efter
Sokrates’ död stiftad af dennes lärjunge och vän
Faidon, som var bördig från Elis, hvilken stad till
en början var skolans stamhåll. Till sina åsigter och
sitt allmänna skaplynne var denna skola nära befryndad
med den megariska, af hvilken den i viss mån kan sägas
utgöra en förgrening. Bland dess anhängare må nämnas
Menedemos, hvilken förlade skolan till Eretria,
hvaraf den sedan erhöll namnet Eretriska skolan.
L. H. Å.
Elissa, rom. mytol. Se Dido.
Elit (Fr. élite, af élire, Lat. eligere, utplocka,
utvälja), urval; kärna, det bästa af något; valdt
manskap (se Beväring). – Elitkår, valdt manskap.
Elivågar (Fornn. elivágar), nord. mytol., ett
i eddorna förekommande namn på isfloder, som
strömmade ur brunnen Hvergelme i Ginungagap
och hvilkas is och rimfrost, genom inflytande
af Muspelhems gnistor, fingo lif och bildade
urjätten Ymes kropp. I denna myt uttalas
nordboarnas kosmogoniska åsigt att polarhafvets
is bildar den första fasta materien i kaos.
Th. W.
Elixir (af arabiskt ursprung), med. farmak., allmän
benämning på vissa farmacevtiska beredningar,
företrädesvis sådana, som utgöra blandningar af
tinkturer med åtskilliga syruper och äro ämnade att
smeka smak- och luktsinnet. Dylika elixir äro ofta
vackert färgade med något
icke illasmakande ämne. Ordet elixir har också
ganska ofta blifvit användt om andra blandningar,
t. ex. elixir acidum Halleri, Hallers sura droppar,
hvilka bestå af sammanblandade lika delar koncentrerad
sprit och svafvelsyra (liqvor acid. Halleri,
Pharmacopaea suecica, ed. VII) och e. paregoricum (=
t:ra thebaica benzoica, Ph. sv., ed. VII), sammansatt
af anisolja, kamfer, benzoesyra och opium, af
hvilka beståndsdelar, med en viss mängd utspädd
sprit, göres en tinktur. I äldre upplagor af Svenska
farmakopén finnes ett stort antal elixir upptagna,
och ännu i den 6:te finnas två beska beredningar under
detta namn: e. amarum Hjärneri (e. ad longam vitam)
och e. stomachicum temperatum Hoffmanni. Hjärnes
beska elixir var en tinktur på en blandning af
åtskilliga beska och aromatiska samt lösande droger,
tillsammans med teriak ("Hjärnes testamente l. beska
kryddor"). Hoffmans tempererade magelixir var en
lösning i malagavin och pomeranstinktur af fyra
beska extrakt (malört, kardbenedikt, tusengyllen och
baggsöta) samt det yttre af pomeransskal. I Svenska
farmakopéns 7:de upplaga finnes icke benämningen
elixir använd, men i "Pharmacopaea militaris suecica"
(1871) finnes elixir amarum concentratum, en lösning
af vattenklöfver-extrakt i vatten och tinctura
aromatica, hvilken mera koncentrerade lösning
kan bevaras oförändrad och beqvämt användas till
beredning af de i samma farmakopé upptagna, med
mera vatten utspädda elixir amarum och e. amarum
alkalinum. Många med vin (oftast malaga) och
konjak (franskt bränvin) gjorda beredningar af
lösande, beska och aromatiska droger buro förr
namnet elixir, t. ex. e. rhei amarum, e. rhei
compositum, e. rhei dulce ("Drottningens elixir",
uppfunnet af Rosenstein för drottning Lovisa
Ulrika), elixir sennae l. e. aperitivum, hvilka
alla, under namn af "vina" etc., finnas i ed. VI
af Pharmacopaea suecica. I ed. VII af detta arbete
finnes af dessa endast e. rhei amarum upptaget,
under namn af vinum rhei amarum. Äfven det förr
så populära elixir Whyttii finnes i ed. VII under
namnet tinctura chinae composita. Detta beredes
nu med utspädd sprit i stället för med malaga och
franskt bränvin. I andra land begagnas en mångfald
af s. k. elixir, ofta vidunderliga blandningar,
smyckade med skrytsamma namn, stundom med tillägg
af uppfinnarens eget. I allmänhet finnes grundad
anledning att varna för bruket af dylika, merendels
på den lättrognes bedragande beräknade medel, bland
hvilka det till Sverige på senare tiden införda
s. k. "Brama lifs-elixir" bör särskildt nämnas.
O. T. S.
Elizabeth (fordom Elizabethtown),
stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid
Staten-Sound. 19 kilom. (2,5 mil) från New York,
till hvilken den nästan kan anses som förstad. 20,832
innev. (1870). E. anlades 1665 och var 1755–57 New
Jerseys hufvudstad.
Elizabeth, Port, stad i ett distrikt af samma namn
i Kap-kolonien (Syd-Afrika), på vestra sidan af
Algoa-viken. Omkr. 5,000 innev. Staden är hufvudhamn
för hela östra delen af Kapkolonien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
