Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Estrup, Jakob Brönnum Scavenius - E-sträng - Estuna - Estvadgårds kloster - Esvan. Se Assuan. - Esztergom. Se Gran. - Etablera - Etablissement. Se Etablera - Etacism - Etage - Etagère - Etah - Etalera - Etalon - Etampes - Etang - Etaples - Etappväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentlig andel i grundlagens revision (1866) och
landsthingets nya sammansättning. 1865–69 var han
inrikes-minister och främjade i denna egenskap
jernvägsväsendets utveckling samt genomdref
antagandet af nya kommunallagar för såväl stad som
land. Den 11 Juni 1875 blef han konseljpresident
och finansminister, i hvilken ställning han med
kraft fört kampen mot "Förenade venstern" och dess
yrkande på ett parlamentariskt styrelsesätt, såsom då
han utfärdade en provisorisk finanslag, April 1877.
E. Ebg.
E-sträng, på violinen den första (högsta) strängen,
äfven kallad "qvinten"; på kontrabasen den fjerde
(djupaste) strängen. A. L.
Estuna, socken i Upland, Stockholms län, Lyhundra
härad. Arealen 10,049 har (20,356 tnld). 1,407
innev. (1879). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Upsala stift, Lyhundra kontrakt.
Estvadgårds kloster, en af Frederikke Louise
Benzon, född Glud, 1745 upprättad stiftelse (för
sex gifta och sex ogifta fruntimmer), till hvilken
hon skänkte egendomen Estvadgård i Ringkjöbings amt
i Danmark. (Egendomen såldes sedermera.) Stiftelsen
egde vid 1879 års slut ett räntebärande kapital af
186,000 kr. jämte en mindre jordlott på staden Viborgs
mark. Stiftsamtmannen och biskopen öfver Ribe stift
äro stiftelsens direktörer.
Esvan. Se Assuan.
Esztergom. Se Gran.
Etablera (Fr. établir, af Lat. stabilire), inrätta,
anlägga, stifta; fastställa, bestämma; etablera sig,
bosätta sig, sätta hushåll; grundlägga en firma, öppna
en handel, näring e. d. – Etablissement [-mang],
inrättning, anstalt (för handel, näring e. d.). –
Etablissements de saint Louis, "Ludvig den heliges
förordningar", en omkr. 1270 föranstaltad samling af
rättssedvänjor, särskildt rörande Isle de France.
Etablissement. Se Etablera.
Etacism, språkv., det af Erasmus införda uttalet
af den grekiska bokstafven [eta] (eta) såsom e (ä),
i motsats till den af Reuchlin försvarade åsigten,
enligt hvilken [eta] uttalades såsom i (liksom
förhållandet är i nygrekiskan). Jfr Itacism.
Etage [etasch], Fr. (af Med. Lat. stagium, af stare,
stå, vara fast). 1. Våning, hvarje horisontelt
afskild afdelning i en byggnad eller en grupp af rum,
som i ett hus ligga horisontelt bredvid hvarandra. Den
förnämsta våningen i ett större boningshus kallas
bel-étage. – 2. Då kassematter, batterier eller
skyttegrafvar ligga bakom och öfver hvarandra,
sägas de vara anlagda en [ang] étage. Eld från dem
kallas étage-eld.
Etagère [-sjär], Fr. (af étage, våning), bord eller
hylla med flere afsatser, på hvilka uppställas
smärre prydnader (porslinsföremål, konstsaker o.
d.); athénienne.
Etah [itah]. 1. Distrikt i britiska Indien,
Nordvest-provinserna, regeringsområdet Agra,
omfattar östra delen af Duab. Arealen 3,916 qvkm. (71
qv.-mil). 703,530 innev. (1872). – 2. Hufvudstad i
nämnda distrikt. 8,044 innev. (1872).
Etalera (Fr. étaler, af étal, disk, Fornt. stal,
ställe, stall), utbreda, utställa, uthänga till salu;
särskildt utbreda varor (t. ex. i bodfönster) på ett
smakfullt och inbjudande sätt. – Etalage [-asch],
utställning af varor, sjelfva varan som utställes.
Etalon [-ång], Fr., rikslikare, normalvigt,
mönstermått, -mål och -vigt, efter hvilka andra
skola justeras för att vara laggilda.
Etampes l. Estampes [etangp], stad i franska
depart. Seine-et-Oise, vid floden E. Omkr. 7,850
innev. Gammalt torn, kalladt Guinette, som är
en lemning af ett i 12:te årh. uppbygdt kungligt
slott. Tillverkning af yllevaror, såpa och läder.
Etang, Fr., fiskdam; stora insjöar vid franska
kusten, hvilka uppstått genom kustfloder och äro genom
smala dammar skilda från hafvet, med hvilket de stå
i förbindelse genom en flodmynning eller genom en
kanal. De hafva ofta salt vatten liksom Italiens
maremmer och laguner.
Etaples [etapl], stad i franska depart. Pas-de-Calais,
vid floden Canches utlopp i Kanalen. Omkr. 3,000
innev. Der slöts d. 3 Nov. 1492 en fred mellan Karl
VIII i Frankrike och Henrik VII i England.
Etappväsende (af Fr. étape, handelsplats,
förrådsmagasin; jfr Sv. "stapel"-stad), milit.,
sammanfattningen af alla de åtgärder, hvilka under ett
krig vidtagas för att ombesörja och trygga tillförseln
till hären från hemorten af alla hans behof och
bortförandet från den samma af sjuka, sårade,
fångar m. m. För hvarje sjelfständigt uppträdande
här förordnas en chef för etappväsendet, hvilken
handlar i närmaste öfverensstämmelse med högkvarteret,
har befälet öfver alla trupper och anstalter, som
höra till etappväsendet, leder transporterna,
besörjer underhållet af alla dem, som färdas på
etapplinierna (d. v. s. härens förbindelsevägar med
hemorten), och upprätthåller ordningen på dem. För
att kunna fullgöra alla dessa olika uppgifter
biträdes chefen af en stab, en trafikafdelning,
som besörjer trafiken, en etapp-intendentur, som
svarar för underhållet, och etappsjukvården, till
hvilken alla de vid etappvägarna anlagda sjukhusen
höra. Till etapplinie bör om möjligt väljas en
jernväg. Hvarje station på denna, der i- eller
ur-lastning af trupp eller materiel, förplägning
af resande trupp o. s. v. förekommer, kallas
etappstation. Inom hvar och en af härens största
enheters (arméfördelnings- eller armékårs-) område
utses en etappbegynnelsestation, vid hvilken allt det
samlas, som skall föras till hären. Jernvägarna från
de olika områdena sammanstöta med krigsskådeplatsens
jernvägar vid en s. k. samlingsstation, der
förråd af alla slag uppläggas. Etapplinien fortgår
derefter till en så nära hären som möjligt belägen
etapphufvudort, från hvilken transporten sker
landvägen till de olika truppafdelningarna. De sist
nämnda stationerna följa härens rörelser. Så väl vid
etapphufvudorterna som vid begynnelsestationerna
inrättas etappsjukhus. Utgöres etapplinien af en
sjöväg, förses denna med etappstationer, liksom vid
förbindelser på jernväg. Finnas hvarken jernvägs- eller
vattenkommunikationer, bildas landsvägsetapplinier,
med etapper på en dagsmarschs afstånd från hvarandra,
hvilka etapper förses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
