Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fabritius, Ludvig, krigare, diplomat i svensk tjenst - Fabula - Fabvier, Charles Nicolas, baron de F., fransk general - Façade. Se Fasad. - Facciolati, Jacopo, italiensk lexikograf - Face - Facetier - Facette, Facettera. Se Fasett. - Fachingen - Fachr-ed-din, drusisk högding. Se Druser. - Fachwerk - Facies hippocratica - Facil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan om en direkt handelsförbindelse med
Persien. F. dog i Stockholm d. 17 Okt. 1729. Först
efter hans död fingo hans arfvingar ersättning för
de förskott han gjort kronan för den första persiska
resan.
Fabula, Lat., liten berättelse, fabel. – Fabula
docet, Lat., "fabeln lärer"; se Fabel. – Fabulist
(Med. Lat. fabulista), fabeldiktare. – Fabulös
(Fr. fabuleux, af Lat. fabulosus), fabelaktig,
sagolik, vidunderlig, häpnadsväckande, utomordentlig.
Fabvier [favie], Charles Nicolas, baron de F.,
fransk general, f. 1783, ingick 1804 vid artilleriet
och tjenstgjorde 1809 en kort tid såsom frivillig
i polska hären under Poniatovski. 1811 åtföljde han
Marmont såsom adjutant till Spanien, deltog i slaget
vid Moskva (1812) och blef för sin tapperhet under
fälttåget i Sachsen 1813 utnämnd till öfverste och
upphöjd till baron. 1814 deltog han i försvaret
af Frankrike mot de allierade och undertecknade
d. 31 Mars s. å., jämte öfverste Denis, Paris’
kapitulation. Till följd af den andel han hade i
undertryckandet af de rojalistiska oroligheterna
i Lyon 1817 utgaf han skriften Lyon en 1817
(1818). Trött af de trakasserier, för hvilka
franska regeringen utsatte honom, begaf han sig 1823
till Grekland, der han som öfverbefälhafvare för
linietrupperna med utmärkelse deltog i åtskilliga
krigsföretag mot turkarna. Slutligen blef han – i
synnerhet efter en olycklig expedition till ön Chios
(1828) – misstänkt för förräderi och begaf sig då
till Frankrike. I Nov. s. å. deltog F. i den franska
expeditionen till Morea, men mottog ej något befäl,
utan sysselsatte sig endast med omorganiserandet
af den grekiska milisen. Sedan han fullgjort detta
värf, slog han sig åter ned i Frankrike (1829). Der
blef han 1839 generallöjtnant och 1845 pär. Efter
Februarirevolutionen (1848) skickades han som sändebud
till Konstantinopel; 1849 begaf han sig till Danmark,
som hade önskat en fransk general till härförare,
och erbjöd det sin tjenst, men vardt ej antagen. I
franska lagstiftande församlingen, i hvilken han
invaldes 1849, uppträdde han emellertid med ett
anförande till Danmarks förmån. Död i Paris d. 15
Sept. 1855. Utom den ofvannämnda skriften utgaf
F. Journal des opérations du sixième corps pendant
la campagne de 1814 en France (1819).
Façade. Se Fasad.
Facciolati [fattsjå-], Jacopo, italiensk lexikograf,
f. 1682, d. 1769 som professor i logik i Padua,
var mycket verksam för återupplifvandet af
fornliteraturens studium samt utgaf i detta
syfte en ny upplaga af Calepinos "Lexicon septem
linguarum" (1718; 7:de uppl. 1723) och af Nizolis
"Lexicon ciceronianum" (1734), vid hvilka arbeten
Forcellini var honom behjelplig. Han offentliggjorde
dessutom trenne samlingar latinska tal (1723–67),
hvilka utmärka sig för ganska stor elegans. Ur hans
korrespondens utkom 1843 en del under titeln "Clarorum
germanorum, hunarorum etc. ad Facciolatum epistolae".
Face [fas], Fr. (af Lat. facies, ansigte), ansigte,
framsida; yta, sida; skede, fas. Jfr Fas.
– En face [ang fas], "i ansigtet", framifrån, midt
emot. Jfr Profil.
Facetier (Lat. facetiae), lustigt skämt, qvicka
infall.
Facette, Facettera. Se Fasett.
Fachingen, brunnsort i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden, belägen på floden Lahns venstra
strand. Omkr. 900 innev. Brunnsorten eger 2 alkaliska
källor, med en temperatur af + 10° C. "Hauptquelle",
den förnämsta källan, håller på 10,000 delar af
vattnet i det allra närmaste 50 delar salter af
natron, lithion, strontian, kalk, magnesia, lerjord,
kiseljord och jernoxidul, med kolsyra, svafvelsyra,
fosforsyra, fluor och klor. Af hela saltmängden
utgör dubbelt kolsyradt natron ("natriumbikarbonat",
"soda") den allra största delen och uppgår till 35,575
på 10,000 delar. Detta natronvatten, som tillika är
rikt på fri kolsyra, nyttjas mot kroniska katarrer i
luftvägarna och inom matsmältningsapparaten. O. T. S.
Fachr-ed-din, drusisk höfding. Se Druser.
Fachwerk, T., skogsh. I den tyska skogsterminologien
sammanfattas under denna benämning en grupp
skogsindelningsmetoder, hvilka hafva till
ändamål att efter en bestämd hushållningsplan
ordna skogsafverkningen, som samtidigt grundas på
längre tidsperioder. G. L. Hartig (1764–1837) var
den förste, hvilken medelst en sådan plan sökte
försäkra perioderna om lika stor eller småningom
stigande virkesafkastning, och han blef derigenom
grundläggare af "das massenfachwerk", eller den på
virkesmängden grundade fackverksmetoden. H. Cotta
(1763–1844) delade sedan omloppstiden, eller en
i stället för denna antagen öfvergångstid, i vissa
perioder och anslog till hvar och en af dem lika stor
ytvidd, till följd hvaraf detta indelningssätt erhöll
namnet "das flächenfachwerk", eller den på ytvidden
grundade fackverksmetoden. Då dessa indelningsmetoder
icke visade sig vara fullt ändamålsenliga, sökte
man tillgodogöra sig de fördelar, som hvar och
en af dem erbjöd, på samma gång man sökte undgå
de olägenheter, som vidlådde desamma. På detta
sätt uppstod "das combinirte fachwerk", eller den
både på virkesmassan och på ytvidden grundade
fackverksmetoden. Denna indelningsmetod har
sedermera undergått flere förenklingar och utgör
grunden för det svenska skogsindelningssättet.
C. G. H.
Facies hippocratica, Lat., "Hippokratisk uppsyn",
med., kallades af de gamle läkarna det af Hippokrates
först beskrifna utseende, som menniskans ansigte
ofta antager kort före döden. Detta utseende
karakteriseras derigenom att alla drag blifva slappa,
ögonen stirrande (så att de ej fixera något bestämdt
föremål), med små pupiller och halfslutna ögonlock,
näsan tillspetsad, med infallande näsvingar,
underkäken slappt nedhängande, ansigtet af
gulgrå färg och betäckt med en klibbig svett.
F. B.
Facil (Fr. facile, af Lat. facilis, "görlig",
lätt, af facere, göra), lätt; eftergifven, foglig;
vänlig, artig; billig ("facilt pris"). – Facilitet
(Fr. facilité), lätthet; eftergifvenhet, foglighet;
vänlighet, artighet; billighet; musikt., lätthet,
lätt arrangement.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
