Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartyg, sjöv., allmän benämning på alla slags fortskaffningsmedel på sjön - Farum-sö, liten sjö i norra Själland - Farvatten, sjöv., farbara vattenvägar vid eller i närhet af kusterna - Faryngoskopi. Se Laryngoskopi - Farynx, Grek., anat., svalget - Fas, Lat., gudomlig rätt; rätt och billigt; det, som är tillåtligt. Jfr Jus - Per fas et nefas, med rätt och orätt, med hvilka medel som hälst - Fas (Fr. face, ansigte, framsida). Se Face. - Fas, befästningsk. - Fas, astron. - Fasad, byggnadsk. - Fasaneri, anstalt till fasaners uppfödande - Fasano, stad i den italienska prov. Bari - Fasanslägtet, Phasianus, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däcket i en- och tvådäcksfartyg, men andra däcket,
underifrån räknadt, å tredäcksfartyg); bredden i
mätningsdäcket efter innerkant af garnering, mätt vid
fartygets midt; djupet från öfverkant af däcksbalk
midskepps i mätningsdäcket ned till öfverkant af
garnering vid kölsvinet, måttet taget vid samma
ställe i fartyget, der breddmåttet blef taget. –
3. Då det i konstruktivt hänseende, d. v. s. för
bestämmandet af fartygets deplacement och åtskilliga
andra vigtiga konstruktionselement, behöfves uppgift
om fartygets hufvuddimensioner, mätas dessa
på följande sätt: längden i vattenlinien emellan
stäfvarnas innerkanter på jernfartyg, men emellan
stäfspunningarna på träfartyg. (För fullständighets
skull och till undvikande af misstag bör för
propellerfartyg längdmåttet uppgifvas såväl till
yttre akterstäfvens eller rorstäfvens akterkant som
till inre akterstäfven framom propelleröppningen.);
bredden i vattenlinien på bredaste stället efter
ytterkant af spant å såväl jern- som träfartyg;
djupgåendet akter och för, äfvensom djupet på
noll-spantet (största tvärskeppssektionen) från
vattenlinien till öfverkant af köl på jernfartyg, men
till kölens spunning på träfartyg. J. G. B.
Farum-sö, liten sjö i norra Själland, på gränsen
mellan Köpenhamns och Frederiksborgs amt. Den har
aflopp till Fure-sö.
Farvatten, sjöv., farbara vattenvägar vid eller i
närhet af kusterna; äfven de trakter af hafvet,
som pläga befaras af fartyg. Hemlandsfarvatten
kallas, i motsats till aflägsna farvatten, de
haf, som omgifva de skandinaviska landen. Rent
kallas det farvatten, i hvilket ej klippor
eller grund försvåra navigeringen.
O. E. G. N.
Faryngoskopi. Se Laryngoskopi.
Farynx, Grek., anat., svalget, den oregelbundet
trattformiga genomgångsvägen för födoämnen och
andningsluft, hvilken bakåt fortsätter mun- och
näshålorna. Se Svalg.
Fas [fass], Lat, gudomlig rätt; rätt och billigt; det,
som är tillåtligt. Jfr Jus. – Per fas et nefas,
med rätt och orätt, med hvilka medel som hälst.
Fas (Fr. face, ansigte, framsida), 1. Se Face. –
2. Befästningsk. Då tvänne befästningslinier bilda
en mot den fientliga sidan utgående vinkel, "flesch",
eller då tvänne linier bilda en mot egen ställning
ingående vinkel, "tenalj", så kallas de linier, som
omfatta en sådan vinkel, fleschens eller tenaljens
faser (facer). – 3. Astron. Faser kallas de olika
gestalter, under hvilka en af solen belyst himlakropp
ter sig för oss, allt efter den olika ställning,
som denna himlakropp samt solen och jorden intaga
till hvarandra. – a) Månens faser. Då solen och
månen äro i konjunktion, belyses endast den delen af
den senares yta, som är vänd från oss, hvarför han
då är alldeles osynlig för oss. Denna fas benämnes
nymåne. Då deremot solen och månen äro i opposition,
så är just den mot jorden vända sidan belyst af
solstrålarna. Vi se honom då som en rund, glänsande
skifva och kalla honom fullmåne. Vid qvadraturerna,
d. v. s. då solens och månens longituder skilja sig
från hvarandra med 90°, se vi endast
hälften af den lysande månhalfvan. Dessa faser kallas
första och sista quarteret, i det man med första
qvarteret förstår fasen vid den qvadratur, som
följer näst efter konjunktionen, och med sista
qvarteret fasen vid den qvadratur, som närmast föregår
oppositionen. Mellan de nu nämnda fyra hufvudfaserna
genomgår den lysande delen af månskifvan alla
möjliga storleksgrader. – Ett utseende af alldeles
egendomlig art erbjuder månen straxt efter nymåne,
då man, utom den lilla af solen direkt belysta delen,
äfven ser den återstående månskifvan i en belysning,
som kallas månens askgråa ljus. Detta är ingenting
annat än solljus, reflekteradt från jorden, som
då vänder sin solbelysta hälft rakt mot månen. Att
den ljusare delens kontur tyckes tillhöra en större
cirkel än den mörkare delens, beror på en företeelse,
som kallas irradiation (se d. o.). – b) De nedre
planeternas faser. Då någon af dessa planeter,
Merkurius eller Venus, är i nedre konjunktion
med solen, är han osynlig för oss, emedan blott
den frånvända delen belyses af solen. Man inser
lätt, att han vid sin öfre konjunktion erbjuder
anblicken af en rund skifva. När han befinner sig
i sin största elongation på endera sidan om solen,
här han utseendet af en liten halfmåne. – c) De öfre
planeternas faser. Äfven de utanför vår jord belägna
planeterna visa oss olika faser, hvilkas vexlingar
dock äro ganska obetydliga, så att vi alltid se dessa
himlakroppar i det närmaste cirkelrunda. Ju längre
aflägsen en planet är, dess mindre vexla hans faser.
2 O. A. B. 3 A. L-n.
Fasad (Fr. façade, Ital. facciata, af Lat. facies,
ansigte), byggnadsk., i allmänhet hvar och en af
en byggnads yttre sidor, men företrädesvis den, på
hvilken hufvudingången finnes. Man skiljer sålunda
mellan hufvud- l. gat-fasad, sidofasad, gårdsfasad
o. s. v. Fasaderna, i synnerhet hufvudfasaden,
böra anordnas så, att de, medelst sina portar,
fönster, balkonger, utsprång, listverk o. s. v.,
gifva byggnaden karakter och blifva ett sannt
uttryck för hennes ändamål. Kräfver uppgörandet af
planritningen till ett hus i allmänhet endast en
teknisk färdighet, så fordrar deremot anordningen af
fasaderna konstnärlig smak och kännedom af de olika
byggnadsstilarna.
Fasaneri, anstalt till fasaners uppfödande.
Fasano, stad i den italienska prov. Bari
(Apulien). Omkr. 15,000 innev. Vin- och olivodling.
Fasanslägtet, Phasianus, zool., typ för en särskild
hönsfågelfamilj (Phasianidae), till hvilken äfven
våra tamhöns höra. Familjen, som står närmast intill
påfogel-familjen och liksom denna visar en egendomlig
utbildning af starka sporrar på insidan af hannarnas
mellanfötter, der honorna och ungfoglarna blott
hafva en mer eller mindre tydlig knöl, utmärker
sig synnerligast genom den från sidorna hoptryckta
stjerten, hvars stora längd, i synnerhet på hannarna,
är den hufvudsakligaste skilnaden mellan fasaner
och vanliga höns. Fasanerna äro att räkna bland de
vackraste och anses vanligen vara bland de dummaste
af alla foglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
